Fru talman! Jag hade mitt första politiska uppdrag i bygg- och miljönämnden i Sandvikens kommun 2006. Jag minns inte jättemånga ärenden som vi hade i nämnden under min första tid där, men jag minns bibborna med utredningar om BTI och dess effekter på alla möjliga myggor och andra insekter. Minnet kan ju förändras med tiden, men jag minns det som att vi fick halvmeterhöga utskrifter med A4 där man förklarade effekterna på olika arter.

Som statsrådet var inne på har det gjorts en hel del studier på både bekämpningsmedel och andra metoder för att minska förekomsten av stickmyggor. Visst finns det andra metoder som på marginalen kan minska mängden stickmyggor, men som Lars Isacsson var inne på när han stod här i talarstolen tidigare kommer man inte i närheten av de nivåer som behövs för att människor ska kunna bo och leva i området med någon annan metod än BTI.

Detta är någonting som vi måste använda för att människor ska kunna ha en bygd att leva och verka i. Vi kommer inte att komma ifrån det med några som helst andra metoder, oavsett hur många gånger kommunerna, länsstyrelserna och andra utreder olika effekter. Det är hög tid att vi släpper det och börjar inse vilket läge vi faktiskt är i och vad vi har framför oss att göra. För detta krävs det betydligt mer pengar än vad som finns på bordet i dag, oavsett hur enkelt det är att få del av dem.

Jag skulle vilja lämna en sista uppmaning: Se till att leverera de medel som behövs! Kommunerna bryr sig inte ett dugg om vilken väg pengarna tar för att komma på plats så att de kan användas till detta, bara de kommer dit i tid. Detsamma gäller de boende i området. Pengarna måste fram, och de måste gå till BTI-bekämpning.

(Applåder)