Herr talman! Jag delar interpellantens och Anders Ådahls syn att det är enormt allvarligt att elever får högre betyg än vad de egentligen har gjort sig förtjänta av. Det tror jag att vi alla ser som ett stort problem. Det är ett problem som har pågått under många år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Åsa Westlund lyfte fram att det är orättvist, och det är det naturligtvis för de elever som kämpar och går i en skola som sätter rättvisande betyg. Men det är också ett samhällsproblem på det sättet att det verkar som att vi har bättre och högre kunskaper i det svenska skolsystemet än vad vi faktiskt har. Parallellt med att vi ser de här fuskbetygen ser vi också hur kunskapsnivåerna, de riktiga kunskapsnivåerna, i svensk skola faktiskt sjunker. Ungefär 40 procent av eleverna i årskurs 9 får ett högre betyg i matematik än vad de har presterat på de nationella proven. Det är ett systemfel i detta, och det är därför vi har tillsatt den här utredningen.

Vi har ju dock den lagstiftning vi har i dag. Skolinspektionen har nu ett särskilt uppdrag att titta på detta. Jag tycker att de ska få jobba med det uppdraget, helt enkelt. Vi måste följa den lagstiftning som finns nu. Jag kan konstatera att det är den här regeringen som har tillsatt betygsutredningen, inte den förra regeringen som såg dessa problem i åtta års tid utan att åtgärda dem.

Vi har det system som vi har i Sverige, som jag tycker är oerhört frustrerande ibland, nämligen att man måste tillsätta statliga utredningar när man vill ha lagförändringar. Men jag ser verkligen fram emot den här utredningen, och jag tror att det kommer att presenteras ganska radikala förslag på hur vi ska komma till rätta med problemet.

Anders Ådahls frågeställningar om betyget E kontra betyget F är också en stor och viktig diskussion, men den hör kanske inte riktigt hemma här just nu. Jag anser dock att det är fel att som riksdagsledamot sprida bilden att det är eleven som är underkänd, för så är det inte. Det är elevens kunskaper i de ämnen som eleven får ett F i som är underkända. Att Centerpartiet tycker att de elever som faktiskt inte har tillräckliga kunskaper - vilket det handlar om - ska gå på nationella program kommer inte att lösa problemet.

I dag får de eleverna gå på introduktionsprogram; de får ytterligare ett år på sig. Jag delar uppfattningen att detta är ett misslyckande. Många av dessa elever borde ha fått stöd mycket tidigare. Den senaste Pisaundersökningen visar att ungefär 25 procent av 14-åringarna faktiskt inte kan läsa. Det är klart att det är svårt att gå på ett nationellt program om man inte kan läsa. Självklart borde de eleverna ha fått stöd mycket tidigare.

Nu har vi också tillsatt en utredning om att se över innehållet i ämnesplanerna. Jag tror att det kommer att vara viktigt även ur detta perspektiv att få ämnesplaner och kursplaner som är mer fokuserade på kunskaper och lite mindre på att man ska analysera och så vidare. Då kommer det att bli lättare för en del elever att uppnå ett E.