Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag har ställt denna interpellation eftersom det här är ett väldigt allvarligt problem. Det drabbar elever som under hela sin skoltid kämpar för att få rättvisa, höga betyg för att kunna komma in på en grundutbildning samtidigt som de vet att de kan bli utkonkurrerade av elever från skolor som sätter det som ibland kallas glädjebetyg men som jag kallar fuskbetyg, alltså helt enkelt för höga betyg. Detta drabbar kämpande elever som har rätt till en plats på sin drömutbildning hårt då de på ett rätt brutalt sätt slås ut av mindre meriterade elever.

Egentligen skulle det räcka att det är ett problem för varje individ för att göra något kraftfullt åt detta här och nu, men det är också ett samhällsproblem. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har varit tydlig med det: "Gymnasieskolans betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera, men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin och därmed tilltron till demokratin."

Så här allvarligt är det. Detta är myndighetsutövning och den första kontakten som många unga människor har med Myndighetssverige, och då får de uppleva denna orättvisa.

Lars Strannegård har fått mycket uppmärksamhet, även från andra lärosäten, för att han har tagit bladet från munnen. Men det här är inget nytt problem. Det uppdrag till Skolinspektionen som statsrådet hänvisar till och som ska redovisas senare i vår gavs av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen, och redan förra året kunde vi ta del av ett av resultaten av detta uppdrag. Den granskning som då kunde redovisas visade att ingen av de granskade 18 skolledningarna hade tagit reda på om avvikelserna som den egna skolan hade gentemot de nationella proven var motiverade. En del av skolledningarna visste inte ens om att avvikelserna fanns. Samtidigt har medierna avslöjat att lärare som har satt höga betyg fått högre lön, att rektorer har gått in och ändrat lärares betyg och så vidare.

Detta borde förstås föranleda krafttag från regeringen här och nu. Men när jag hör statsrådet förstår jag att svaret på min fråga om regeringen nu tänker vidta kraftfulla och omedelbara åtgärder är nej. Inget kommer att hända på flera år. De skolor som avviker kraftigt från de nationella proven i sin betygsättning kan i lugn och ro fortsätta att göra det i flera år till utan större risk, och de elever som i dag går på gymnasiet eller i nian eller åttan måste tyvärr räkna med att de kan drabbas av detta betygsfiffel. Det är dagens besked från regeringen. Jag tycker att det är alldeles för bristfälligt. Det här är ett allvarligt problem, vilket skolministern själv säger. Då måste man också vidta åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag har Skolinspektionen inte ens detta som grund för granskning. När de granskar skolor tittar de inte ens på avvikelser från de nationella proven. Det är inte ett av de kriterier Skolinspektionen listar på sin hemsida.

Självfallet kan statsrådet göra mer, och jag välkomnar ett sådant besked under dagens debatt.