Herr talman! Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat men också på tillgång till kvalificerad arbetskraft. Därför är det viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Men parallellt med detta behov anser vi att reglerna för arbetskraftsinvandring behöver förändras. Det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har pekats ut som unikt. Till skillnad från många andra länder i Europa, som specifikt riktar sig till högutbildade, har Sverige accepterat alla oavsett utbildning och yrke.

Arbetskraftsinvandringen har bidragit till tillväxt och gett människor möjligheten att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige ska fortsätta att vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är arbetskraftsinvandring nödvändig för svenska företags konkurrenskraft. Kristdemokraterna anser att arbetskraftsinvandring är viktigt för en dynamisk svensk ekonomi, men det måste handla om områden där det råder brist på arbetssökande eller där kompetens saknas inom vårt land.

Antalet arbetskraftsinvandrare till Sverige har ökat kraftigt under ett antal år. Detta skifte har ägt rum samtidigt som Sverige tagit emot ett stort antal tredjelandsmedborgare, varav många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraftsinvandrare utgör därmed en del av invandringen till Sverige.

Vi måste skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för att motverka fusk, utnyttjande och undanträngning av invånare i utanförskap. Detta görs bland annat genom ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, men i våra ögon måste detta lönegolv på en hög nivå kombineras med åtgärder som motiverar arbetslösa i vårt land att ta ett jobb. Det behöver också kombineras med relevanta undantag för bristyrken. Vi vill också ta bort möjligheten till spårbyte eftersom systemet utnyttjas felaktigt bland annat genom falska arbetstillstånd som kan lämna människor i väldigt utsatta situationer.

Herr talman! Kristdemokraterna menar att det nuvarande systemet för arbetskraftsinvandring måste reformeras. Regelverket behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det är orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige har en egen hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör kunna komma i fråga för denna typ av arbeten. Arbetslösa i Sverige måste prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det nuvarande regelverket behöver också reformeras för att komma bort från brister som lett till fusk, utnyttjande av människor och kriminalitet på arbetsmarknaden, framför allt inom yrken med lägre löner.

Herr talman! Det nuvarande regelverket för arbetskraftsinvandring har kommit att underlätta för oseriösa arbetsgivare att anlita billig arbetskraft och utnyttja systemet. Det missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring som förekommer är betydande och allvarligt och drabbar inte bara den enskilde utan är även ett hot mot en sund konkurrens.

Ett av de krav som tidigare ställdes för att en utlänning skulle beviljas arbetstillstånd var att inkomsten måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Detta var en för låg nivå för att komma till rätta med problemen.

Tidöavtalet angav en kurs för beslut om arbetskraftsinvandring som innebär skärpningar av reglerna i ett antal steg och åtgärder. En lagändring beslutades med stöd av en stor majoritet i denna riksdag under hösten 2022, vilket öppnade för att förändra kraven för arbetskraftsinvandring.

Regeringsunderlaget presenterade det första steget för att skärpa kraven för arbetskraftsinvandring under 2023. Beslutet var att från och med den 1 november 2023 gäller ett lönegolv på 80 procent av medianlönen - i dag 27 360 kronor - som krav för att få tillstånd för arbetskraftsinvandring.

Detta första steg kommer att kompletteras med ett andra steg som just nu är under hantering av regeringen. Utredningen som initierades av regeringen, som fick ett uppdaterat uppdrag, redovisades den 15 februari. Nu inleds ett remissförfarande och hantering av regeringen, vilket kommer att leda fram till en proposition om skärpta villkor som föreslås träda i kraft den 1 juni 2025. Utredningens förslag går i stort ut på att lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen i Sverige men ger också förslag på en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som kan få undantag från lönekravet för att säkerställa verksamheter som är viktiga för Sverige vad gäller kompetens men också regionala behov.

Herr talman! I dag bedöms cirka 400 000 personer i Sverige vara arbetslösa, och naturligtvis utgör ett lönegolv för arbetskraftsinvandring inte hela resan för att få dem som står utanför arbetsmarknaden i Sverige att få ett jobb.

Steg två vad gäller lönegolv behöver därför kombineras med åtgärder som just nu också är under utredning. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden samt ytterligare aktiva åtgärder från Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat också återigen understryka behovet av ventiler och undantag från lönegolvet för att säkerställa både kompetens och arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag i olika delar av vårt land. Om det visar sig att första stegets lönegolv redan nu skapar problem för rekrytering vet jag att några av mina partikollegor i en debattartikel i höstas lyfte upp frågan om att skapa ett snabbspår för att utreda frågan om undantag.

Från min synpunkt behöver vi analysera tillämpningen och utfallet av steg ett. Om det behövs anser jag att hanteringen av eventuella problem kan behöva beredas. Men det är nyligen som förändringen gjordes, och vi måste följa upp hur implementeringen blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden. Men trots dessa avslagsyrkanden sker många förändringar. Tillsammans med Sverigedemokraterna skärper regeringen kraven för arbetskraftsinvandring i två steg utifrån Tidöavtalet.

Förslagen syftar till att motverka arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till låglönejobb som arbetslösa i Sverige kan söka och få. Men detta behöver kombineras med förslag som underlättar högkvalificerad arbetskraftsinvandring så att kompetens och kunskap som Sverige behöver på olika områden säkerställs. Dessa förändringar behöver också genomföras med perspektivet att trots skärpningar ska det vara möjligt att tillgodose kommuners, regioners och företags behov av kompetens och personal.

Jag kan slutligen konstatera att hittills har föreslagna förändringar vad gäller migration haft stöd av Socialdemokraterna. Jag kan också konstatera att ingen socialdemokrat från SfU är kvar i debatten längre, vilket också är ett tecken på hur man prioriterar det här området.

Övriga oppositionspartier har varit motståndare i olika grad till de förändringar vi gör nu. En del har till och med uttalat att de vill riva upp förändringarna.

Detta betänkande visar likt många andra på att oppositionen inte har en samlad linje. Man kan fråga sig vad den framtida politiken kommer att vara om det mot mina förhoppningar blir ett annat regeringsunderlag efter något val i framtiden. Man kan fråga sig vem det är som kör då, likt på julafton, och vilka av de reformer vi nu genomför som får kvarstå och vilka som kommer att rivas upp. Kommer vi och svenska folket att få ett svar före valet 2026 eller kanske 2030? Jag tvivlar.

Många av oss har kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras, och vi ser nu hur regeringen genom beslut och utredningar levererar förslag på förändring. Som man säger för att hålla intresset uppe i slutet av ett avsnitt: Fortsättning följer.

(Applåder)