Herr talman! Jag skulle vilja säga så här: Jag tror att man gör det lite väl enkelt för sig om man säger att om vi bara återinför den tidigare sänkningen och fortsätter med den har vi löst ungdomsarbetslösheten. Det är ju inte så enkelt. Det är ett ganska komplext system, och här måste vi återigen prioritera med åtgärder.

Nu har vi haft en tuff ekonomisk situation med skenande inflation samtidigt som vi är i lågkonjunktur. Vi har begränsade medel, och då måste man prioritera. Det är svårt. Det är inte enkelt. Men jag skulle inte säga att man därför på något sätt väljer att prioritera bort ungdomsarbetslösheten – tvärtom. Man kanske tittar på andra åtgärder för att stävja den. Exempelvis kan man titta på skolan och de delarna, som behöver bli bättre för att göra unga mer anställbara i ett första led.

Jag skulle säga att ungdomsarbetslösheten är en bred problembild och att arbetsgivaravgiften är ett verktyg bland flera. Här har den moderatledda regeringen valt att prioritera, och då har man gjort de prioriteringar vi har sett – exempelvis att sänka skatten på arbete, vilket gynnar alla oavsett ålder, och att sänka skatten för alla som har arbetat.

Det här är som sagt inte en fråga som vi kommer att bli färdiga med. Ungdomsarbetslösheten är ett strukturellt problem, och det är större än bara arbetsgivaravgiften för unga.

(Applåder)