Herr ålderspresident! I dag ska vi behandla ett av många betänkanden inom utbildningsutskottets ansvarsområde. Det handlar om förskolan, som är det första steget i utbildningskedjan.
Förskolan lägger grunden till det livslånga lärandet och är en självklar del av skolsystemet. Varje dag går mer än en halv miljon barn till förskolan – en förskola som bygger på kunskap, omsorg och lärande; en förskola som möter barnen där de är och låter barnen växa utifrån sina egna förutsättningar; en förskola som möter barnen med kompetent och utbildad personal.
Mycket har hänt under de drygt 50 år som har gått sedan barnstugeutredningen presenterades, och förskolan har genomgått stora förändringar med betoning på utbyggnad och tillgänglighet. Den spänner även över många politikområden: socialpolitik, arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och, inte att förglömma, utbildningspolitik.
Förskolan så som den ser ut i dag är relativ ny. De senaste åren har förskolan påverkats av många olika faktorer. Barnkonventionen har blivit svensk lag, och vi har haft en pandemi som visade på ökade risker när det gäller både personalens hälsa och barnens lärande. Fler barn deltar i förskolan, vilket är positivt. Det är även viktigt att det finns förskola på tider då föräldrarna arbetar, så kallade OB-förskolor. Samtidigt är vistelsetiderna betydligt längre än vad de har varit tidigare. Förskolans språkutvecklande uppdrag, både när det gäller svenska och andra modersmål, har blivit mer komplext. Dessutom drivs allt fler förskolor i bolagsform.
Herr ålderspresident! Mot bakgrund av detta ser vi ett stort behov av en förskolekommission. Vi har även blivit uppvaktade av forskare om detta. En sådan kommission borde få i uppdrag att göra en nulägesanalys av hur det ser ut i förskolan och vilka förutsättningar förskolan har i dag utifrån de krav som ställs samt att ta fram ett förslag som ska syfta till att kvaliteten och likvärdigheten ökar i förskolan.
Lämpligt är att representanter från både forskningen och professionen är med i kommissionen. Jag tycker också att det är självklart att Sveriges Lärare och Kommunal, som representerar de största arbetsgrupperna i förskolan, finns med. Det är även bra om en politisk referensgrupp kan knytas till kommissionen.
För att motverka segregation och för att skolstarten ska bli så bra som möjligt för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, och då speciellt i förskolor i utsatta områden. Alla barn ska ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstarten. Bristande kunskaper i svenska språket försvårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen.
Vi pratar ofta om tidiga insatser, men vad menar vi med det? Oftast blir det från förskoleklass och uppåt. Men samtidigt vet vi att satsningar väldigt tidigt, i detta fall redan i förskolan, har större effekt än senare satsningar. Heckmans kurva visar betydelsen av satsningar i början och hur det hela planar ut ju äldre barnen blir.
Därför har vi i vår budget föreslagit medel, 150 miljoner, till en särskild satsning på språkutveckling och höjd kvalitet vid de 200 förskolor som behöver det mest. Vi har även föreslagit 80 miljoner kronor för att införa språkkrav och för att genomföra ett språklyft för pedagogisk personal i förskolan. Det är en satsning motsvarande 220 miljoner kronor ytterligare, utöver de pengar som regeringen har skjutit till.
Barngruppernas storlek måste fortsätta att minska, och det måste vara mer attraktivt att arbeta i förskolan. Det är avgörande att vi kan rekrytera och behålla utbildad personal och att det finns en likvärdig kvalitet mellan förskolor i hela landet. Det senare handlar inte minst om att fortsätta att satsa på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden, som jag sa tidigare.
När riktmärken för barngruppernas storlek återinfördes av den tidigare regeringen infördes även ett riktat statsbidrag som sedermera ändrades till ett statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Även om bidraget har höjts har det ätits upp av inflationen. Statsbidraget kan användas för att minska barngruppernas storlek men även till kompetensutveckling för den personal som arbetar nära barnen ute på förskolorna.
Skollagen betonar vikten av förskollärare, och läroplanen betonar arbetslagets samlade kompetens, där barnskötarna utgör en stor del. Vi vet också att många saknar relevant utbildning. Därför vill vi, på samma sätt som med äldreomsorgens äldreomsorgslyft, införa ett förskolelyft.
Som vi vet sedan tidigare spelade förskolan en viktig roll under pandemin. Även om vi inte har en pandemi just nu lever vi i en orolig värld, som även påverkar förskolan. Vi pratar mycket om civil beredskap, och då kan vi inte glömma bort att förskolan kommer att ha en stor betydelse, både för barn och vuxna och för samhället i övrigt.
Herr ålderspresident! Vi står bakom alla våra motioner, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 1, som handlar om förskolans förutsättningar och tillsättandet av en förskolekommission, och till reservation 11, som handlar om att det ska finnas tillgång till OB-förskolor för dem som behöver det.
(Applåder)