Herr ålderspresident! Det låter ju bra, men jag är fortfarande orolig. Man säger att kravet på digitalisering ska tas bort – fine, absolut! – och så är det starka restriktioner. Risken är att en massa huvudmän väljer att över huvud taget inte köpa in digitala verktyg, för att man helt enkelt kan spara pengar på det. I så fall blir det svårare att använda digitala verktyg där det är relevant. Barn med särskilda behov är en sak, men det kan ju också användas som ett läromedel när man är ute i naturen, för att kunna slå upp blommor och så vidare. Det används på ett väldigt pedagogiskt och bra sätt i de allra flesta förskolor. Detta att barn skulle sitta framför skärmar på förskolor har jag faktiskt inte sett när jag har varit ute i verksamheten, utan det är just utifrån ett pedagogiskt perspektiv som man har använt detta.

Min oro över risken kvarstår. Vi kan också se att länder som exempelvis Singapore och Estland, som ligger i topp i Pisamätningarna, använder digitala verktyg ganska frekvent i undervisningen.

Är det verkligen inte en risk? Kommer regeringen verkligen att försäkra sig om att vi inte går bakåt i den digitala utvecklingen i vår iver att ta bort skärmarna ur förskolan?