Herr talman! Hemtjänst är en formidabel idé - att våra äldre ska kunna bibehålla så mycket kapacitet och så hög livskvalitet som möjligt genom att bo kvar hemma med stöd. Men hemtjänsten är därmed också essentiell för brukarnas trygghet och livskvalitet. Det rör sig om en väsentlig del av den svenska välfärden.

I Älvsbyn fick vi den 4 januari i år se prov på hur skört detta kan vara när det inträffar en kris eller en olyckshändelse. Det råkade vara 40 grader kallt i Älvsbyn samtidigt som det brann i en transformatorstation mitt i byn och flera tusen hushåll blev utan ström. Utan ström tar det inte mer än fyra timmar innan reservkraften tar slut för telemasten i centrala byn; detta har jag haft en debatt med civilministern om eftersom han är ansvarig för telekommunikationen.

Detta gör att hemtjänstens larm slås ut. Hemtjänstens bilar kan varken laddas med el eller tankas i de bensinpumpar som drivs med el. Hemma i husen, där de äldre förmodas bo, står cirkulationspumparna stilla. Även om man har fjärrvärme blir huset alltså inte varmt. Det blir fort kallt inomhus i 40 minusgrader.

Beredskapen för ett sådant här scenario behöver vara robust. Jag hör Anna Tenje ge två svar på min fråga om vad hon avser att göra. Det ena är att det är kommunernas ansvar, och det tycker jag är ett dåligt svar på frågan om vad Anna Tenje avser att göra. Det andra är att hänvisa till ett antal riktade statsbidrag. Den som inte har läst svaret i förväg får nog svårt att hänga med i vilket statsbidrag som ska gå till vad. Min sammanfattning är att det är 60 miljoner till länsstyrelserna och 100 miljoner generellt till kommunerna, fördelat i en lika stor pott till varje kommun. Det betyder ungefär 300 000 per kommun i Sverige i dag, eller kanske 350 000. Det är också 300 miljoner till socialtjänsten generellt, fördelat på kommunerna för att jobba med krisberedskapen.

Detta är de belopp jag fick fram ur genomgången. Om det nu är kommunerna som ska ta ansvaret för att hemtjänsten är robust måste man spegla detta i hur det går för kommunerna. För tillfället går det superdåligt för kommunerna. Ett par exempel på detta är att medelskattesatsen i kommunalskatten är 10 öre högre sedan årsskiftet, att var tredje kommun väntas få underskott för 2023 och att 48 kommuner budgeterar med underskott för 2024.

Anna Tenje säger att det är kommunernas ansvar, men sedan underfinansierar hon och hennes regering kommunerna så att de går på knäna och måste spara.