Fru talman! Jag vill återigen understryka att vi verkligen ser att detta är en otroligt tuff situation. Vi hade inte kunnat navigera runt detta och begränsa en otroligt farlig smitta på detta sätt om det inte vore för hur lokalsamhället, kommunen, jägarkåren och många frivilliginsatser har svarat upp mot detta mycket tuffa läge.

Det stämmer att vi inte har stått inför denna typ av situation förut, och vi har inte haft anledning att pröva epizootilagen skarpt på det sätt som nu sker.

Jag har väldigt svårt att se att det som Socialdemokraterna nu efterfrågar är att vi ska föregripa detta eller bestämma oss för ett ministerstyre utifrån en lagstiftning som inte finns och att vi ska säga åt myndigheterna hur de ska tolka lagen. Till syvende och sist landar det i att Jordbruksverket nu ska pröva de ansökningar om ersättning som har kommit in. De behöver prövas utifrån den lagstiftning som vi har.

Jag har stor förståelse för att detta är ett väldigt tufft läge för det som Åsa Eriksson nu riktigt benämner som hjärtland. Men ingen efterfrågar att detta ska bli laglöst land. Och här är den tuffa verkligheten att vi har den lagstiftning som vi har. Jag som minister kan inte kliva in och säga hur en enskild myndighet ska tolka detta.

Med detta sagt är jag gärna lyhörd inför om det finns goda förslag på ytterligare navigering framåt. Och som jag har markerat tidigare har vi en landsbygdsminister, och vi har mig som näringsminister som följer detta väldigt noga. Vi har markerat att om detta inte funkar för verkligheten kommer vi att behöva dra slutsatser utifrån det då. Det är för tidigt att göra det i och med att ansökningarna och prövningarna nu börjar ske. Det vore väl märkligt om vi föregrep dem?