Herr talman! Man brukar ju få det man betalar för. Det kan man säga apropå ekonomin och satsningar på förskollärare och barnskötare.

Jag vill gå in på kvalitetsaspekten och vad forskningen säger. Forskningen visar på att barn i sin utveckling behöver trygghet, stabilitet och några få vuxna att knyta an till. Utvecklingspsykologin talar väldigt tydligt om det. Förutom föräldrarna blir därför personalen på förskolorna oerhört viktiga. Utbildad, kunnig personal blir en stor del av barns tidiga utveckling. För optimal trygg omsorg och pedagogisk utmaning behöver barn små sammanhang med stor trygghet och stabilitet, där det är få vuxna som dagligen möter barnen i förskolan.

Herr talman! Det finns samtidigt stora möjligheter att öppna upp förskolan och ge alla barn tillgänglighet till dess pedagogik. Många kommuner har också valt att ge barn till föräldralediga och arbetslösa mer tid på förskolan än de lagstadgade 15 timmarna i veckan. Många förskolor gör ett fantastiskt jobb med till exempel språkinlärning.

Vi politiker har stor tilltro till förskolans kompensatoriska uppdrag. De gör ett fantastiskt jobb, det ska påpekas. Trots en arbetsmiljö med buller och hög ljudnivå har förskollärare och barnskötare varit av segt virke, stannat kvar och utvecklat förskolan genom åren. Men kommande generationer, herr talman, som ska utbilda sig och jobba med förskolan, ser inte lika positivt på att jobba i just förskolan. De vill inte utsätta sig för den tuffa arbetsmiljön med många barn och låga löner. Ska förskolan ha den viktiga funktion som samhället vill att den ska ha behövs färre barn per pedagog. Personalen ska ha möjlighet att ge den omsorg och trygghet i utbildningen som barnen i svensk förskola förtjänar.

Detta med utbildad personal har vi pratat rätt mycket om, så jag ska inte gå in mer på det nu. Det är ganska självklart.

Att möta barnen med outbildade pedagoger och stora barngrupper är något som sätter spår i barnen resten av livet. När vi nu pratar om att ge barnen mer tid i förskolan måste vi se till att staten går in och tar sitt ansvar och ser till att förskolan blir mer likvärdig i hela landet, så att det inte bara är hög kvalitet i vissa kommuner. Vi behöver en förskola med tillräckligt mycket utbildad behörig personal och en verksamhet som genomsyras av pedagogik och omsorg. Vi behöver en vision och ett kunskapslyft för förskolan där vi ser till att kompetens och resurser följer med när regeringar beslutar om nya reformer inom förskolan.

Är skolministern beredd till ett kunskapslyft även i förskolan, precis som vi hade inom vuxenutbildningen? Vad är skolministerns vision för en framtida förskola?