Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig vad jag avser att göra för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning samt hur jag avser att agera för att fler nybörjare ska påbörja en utbildning inom högskolesektorn.

Social snedrekrytering börjar inte i högskolan. För att motverka den sociala snedrekryteringen måste arbetet påbörjas redan i grundskolan. Elever behöver ha goda färdigheter i att läsa, skriva och räkna för att lyckas med att nå utbildningens mål och för att lyckas i sina fortsatta studier. Regeringen prioriterar därför insatser för att stärka barns och elevers språk, läs- och skrivutveckling samt matematiska färdigheter. Det behövs också förebilder både hemma och i skolan. Vidare är det viktigt med god studievägledning i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.

Herr talman! Bilden är relativt oförändrad under de senaste 20 åren - den sociala snedrekryteringen kvarstår. Jag håller med interpellanten om att UKÄ:s, det vill säga Universitetskanslersämbetets, rapport är intressant då den visar att individer med samma gymnasiebetyg uppvisar olika sökbeteenden beroende på föräldrarnas utbildningsbakgrund. När individer med högutbildade föräldrar söker bredare till fler utbildningar och till fler lärosäten ökar också deras möjligheter att bli antagna. Detta visar betydelsen av god studievägledning och att det finns potential i att jobba med information till barn och ungdomar med lågutbildade föräldrar.

Det stämmer som interpellanten påpekar att antalet nybörjare i högskolan läsåret 2022/23 minskade något från föregående år. Det är dock oklart om denna trend håller i sig. Antalet antagna till höstterminen 2023 ökade med 5 procent jämfört med föregående hösttermin.

Herr talman! Jag delar interpellantens åsikt att ett kunskapsintensivt land kräver en välutbildad befolkning vars utbildning svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Det är därför glädjande att vi ser ett ökat intresse för både yrkeshögskolan och högskolan. Regeringen fortsätter att bygga ut yrkeshögskolan under kommande år för att möta en ökad efterfrågan på yrkesutbildning och de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige. Regeringen genomför även riktade utbyggnader mot bristyrken inom högskolan. Regeringen bygger bland annat ut ingenjörsutbildningarna. Det är också viktigt att utbildningarna håller hög kvalitet, varför regeringen även genomför kvalitetssatsningar inom högskolan. Vidare höjs ersättningsbeloppet per helårsstudent för naturvetenskapligt, tekniskt och farmaceutiskt utbildningsområde. Det tillförs också medel till behörighetsgivande utbildning, till exempel tekniskt basår, och högskoleintroducerande utbildning.

Sammanfattningsvis ska det sociala arvet inte utgöra ett hinder. Individer som har samma förkunskaper och betyg ska ha samma möjligheter att påbörja högre utbildning.