Fru talman! Jag vill börja med att bena lite grann i varför det är så viktigt med kraftvärmen, återigen. Det som många gånger hörs i debatten om energifrågor och el i största allmänhet är nämligen vindkraft och kärnkraft, och någon gång ibland är det någon som nämner frågan om vattenkraft och vindkraft samtidigt. Det man missar när man inte tar med kraftvärmen i diskussionen kring energisystemet är följande: När vi nu har ökat fokus på beredskap och försörjningstrygghet efter Rysslands invasion av Ukraina behöver vi få ännu mer fokus på stödtjänster och den lokala effekten.

Kraftvärmen bidrar med ungefär 9 procent av den producerade elen i Sverige. Elproduktionen är ofta placerad på centrala platser i elnätet, och detta gör stor skillnad där effektbehovet är som störst och det många gånger kan vara brist på nätkapacitet. Man ska här göra skillnad på kraftvärme och fjärrvärme, för fjärrvärmen bidrar i sin tur till att avlasta elnätet eftersom den minskar behovet av el för uppvärmning.

Fru talman! Isak From är inne på bränslet. Bränslet som används till den svenska kraftvärmen utgörs till största delen av olika former av bio och avfallsbränslen. Det vanligaste är biobränsle i form av så kallad grot, vilket Isak From nämnde tidigare. Det är en förkortning för grenar och toppar och avser den del av trädet ovanför stubben som är kvar när stamdelen har tagits ut. Det är svårt att använda detta till så väldigt mycket annat, och vi skulle gärna se att det användes i större utsträckning.

Jag vill också ta tillfället i akt att understryka att den verkningsgrad som kraftvärmen har ligger på mellan 90 och 93 procent. Elen behöver produceras där behovet är störst, och oberoendet av väder gör kraftvärmen till en planerbar baskraft. Det är en otroligt viktig del av vårt system.

Isak From nämner att ansvaret ligger på flera olika ministrar, men jag skulle säga att vi är väl samkörda. Vi ser också behovet av att alla utredningar som nu är igång eller som ligger på regeringens bord samverkar.