STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig återigen påpeka för ledamoten varför jag nämner fakta som argument här. Det är inte för att referera till en bedömning av en viss arts påverkan i Schweiz eller andra platser i Europa utan för att utgå från det vetenskapliga underlag som jag har att tillgå som företrädare för regeringen.

Jag vill att regeringens naturvårdspolitik ska bygga på fakta från Naturvårdsverket och från de experter som arbetar inom Artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet. Det är självklart intressant att höra om stenmårdens utbredning i andra delar av Europa, men jag ser det inte som ett faktaunderlag att nyttja vid den bedömning som vi behöver göra.

Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för naturmiljön och för ekosystemen har denna art begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är den bedömningen av experter som jag behöver förlita mig på - inte på min bedömning utifrån vad jag ser för diskussioner och behov utan på den faktamässiga grunden. Där vill vi ta avstamp.

Självklart gör regeringen nu ett arbete med att bereda det underlag som kommer in och se över de bedömningar som görs av andra instanser för att sedan fatta beslut om en kommande nationell förteckning.

Fru talman! Vi kan stå här dagarna i ända och diskutera ett kommande beslut om en nationell förteckning, men den intressanta frågan är om det är där vi bör lägga vårt fokus. Jag anser att det inte är det utan att fokus ska ligga på hur vi på olika sätt kan utveckla de många möjligheter vi har att arbeta mot invasiva arter.

Hur kan vi se till att ytterligare främja det samarbete som sker mellan Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet? Hur kan vi se till att ha fler välfungerande samarbeten även internationellt? Det finns arbetsmetoder som har använts mot till exempel mårdhund som har utvecklats inom ett Life plus-projekt där Sverige, Danmark och Finland har samarbetat under åren 2010-2013 för att minska spridning och förekomst. Hur kan vi på olika sätt också nyttja det som framkommer från andra länders vetenskapliga instanser, universitet eller myndigheter kring exempelvis vilken effekt stenmården får för skogsmården och annat som vi ännu inte vet om? Hur kan vi nyttja de möjligheterna till samarbete som finns i detta?

Vi kan självfallet diskutera precis hur den nationella förteckningen kommer att se ut. Innan det beslutet är fattat kan jag endast säga att det kunskapsunderlag som har kommit mig till handa redogör för att stenmården som art har begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. Det är utifrån detta som regeringen kommer att hantera denna fråga. Att peka ut en enskild art i en nationell förteckning medför bland annat större krav på markägarna att hindra att arten finns på den egna marken.

Det behöver alltså göras en samlad bedömning av hur man ska prioritera bland alla dessa främmande arter som finns i vårt land. I den bedömningen anser jag att det finns ett högt värde att inte utgå från den anekdotiska bevisföringen och magkänslan utan tvärtom ta ansvar för att svensk naturvårdspolitik bygger på de fakta och den vetenskap som redogörs och framförs till regeringen.