Fru talman! Jag tackar ledamoten för en intressant fråga att få diskutera så här en fredagseftermiddag.

Vi behöver göra samlade bedömningar av hur vi genomför insatser mot invasiva främmande arter. Här behöver vi prioritera. Ledamoten pratar om en politisk prioritering. Men regeringens naturvårdspolitik måste bygga på fakta, och det gör den. Artdatabankens bedömningar och Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens uttolkning av dessa bedömningar är en viktig och konkret grund för hur regeringen väljer att fatta kommande beslut om nationella förteckningar, och de fakta som vi fått till oss ligger till grund för hur vi bör bedöma stenmården framöver.

Det behövs en samlad bedömning av hur insatserna mot invasiva främmande arter bör prioriteras. Det är viktigt att försöka väga in tidiga insatser mot nya invasiva främmande arter och behovet av att hantera arter som redan har lyckats sprida sig i vår naturmiljö.

Vi är tacksamma över det fantastiska initiativ som har tagits där Naturvårdsverket med hjälp av Svenska Jägareförbundet har lyckats med sina viktiga insatser mot denna art, vilket sannolikt har begränsat utbredningen. Det är därför experterna vid Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer att stenmården inte utgör en risk för våra ekosystem. Det är baserat på sådana vetenskapliga fakta som Naturvårdsverket förslår för regeringen att stenmården inte ska tas in i förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Enligt den vetenskapliga bedömning som har gjorts angående risken som stenmården utgör för vår naturmiljö och för ekosystemen har arten begränsade förutsättningar att sprida sig i Sverige. I denna bedömning bör man också läsa in risken att stenmården skulle komma att utgöra ett hot som skadedjur med den inverkan det skulle ha på materiell egendom.

Riskbedömningar av arternas potentiella hot som invasiva främmande arter görs återkommande, och nya rön och erfarenheter kan leda till att man uppgraderar en viss art till en högre riskklass. Det betyder att förteckningen över de nationellt prioriterade främmande arterna kan komma att uppdateras och att nya arter kan omfattas.

Regeringen gör en stor satsning mot landlevande invasiva främmande arter med 50 miljoner kronor per år. Dessutom disponerar Havs- och vattenmyndigheten 15 miljoner kronor under 2024 för insatser mot invasiva främmande arter i vattenmiljön. Både jag och ledamoten är väl medvetna om att det är extra svårt att komma åt dessa arter eftersom det är svårare att genomföra insatser i våra havs- och vattenmiljöer. Vi vet också att Naturvårdsverkets avtal med Svenska Jägareförbundet har varit framgångsrikt och har inneburit att specialtränade jägare har kunnat sättas in för att skjuta eller fånga invasiva främmande däggdjur och fåglar, såsom mårdhund, stenmård, mink och nilgås.

Vi kommer att arbeta allt vad vi kan för att på olika sätt motarbeta invasiva främmande arter. Man kan göra det på många olika sätt. Självklart hade man kunnat önska att budgetutrymmet hade tillåtit en expansiv finansiering av detta arbete även i dessa tider, men så är det när den ekonomiska situationen ser ut som den gör. Just nu är vi väldigt glada över att kunna ha dessa pågående särskilda satsningar både mot landlevande invasiva arter men även mot invasiva arter i havs- och vattendrag.