Fru talman! Jag tackar klimatministern för svaret och för dialogen här i dag.

Det går fort nu. Isar smälter i Alperna. Det fick vi höra om i dag på nyheterna. Översvämningarna avlöser varandra också i vårt avlånga land. Förra året var det varmaste som uppmätts i modern tid.

Nyligen meddelade EU:s klimatråd att inget medlemsland gör tillräckligt för att vi ska nå 2030-målen, och Sverige är inget undantag. Sverige är tvärtom ett av de länder som kommer med nya klimatmisslyckanden till EU. Med regeringens budget ökar nu för första gången utsläppen. För tiden 2024-2030 ser vi en ökning av koldioxidutsläppen från drygt 6 till nära 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är allvarligt, ett trendbrott, och det är något som hindrar oss från att nå upp till både de viktiga 2030-målen och vårt eget transportmål. EU:s klimatråd uppmanar nu medlemsländerna att verkligen höja takten. Den svenska regeringen har fått mycket kritik för att man inte gör just detta.

Hur kommer det sig att vi inte i klimathandlingsplanen fick svaren om hur man ska lyckas med 2030-målen? Jag noterar i det skriftliga svaret och i det muntliga svaret att statsrådet hänvisar till att man kan köpa utsläppsrätter från andra länder. Det sägs på lite fikonspråk, men det är vad det handlar om. Här har beräkningar gjorts som visar att det kostar 15-37 miljarder svenska kronor. Vem är det som ska betala detta? Är det svenska folket som ska betala detta med skattehöjningar, är det välfärden, är det sjukvårdskrisen eller är det skolkrisen? Vem ska punga ut med pengarna för att vi inte väljer att investera i en effektiv klimatpolitik?

Jag undrar varför vi inte fick svaren när det gäller 2030. Vad är klimatkrisplanen för Sverige när klimathandlingsplanen inte lyckas nå målet?

Jag ställde också frågan om 2040-målet. Det gjorde jag därför att regeringen, i synnerhet klimatministern, ofta vill hänvisa till att vi ska arbeta bortom 2030. Det viktiga arbetet är att nå snabbare fram.

Nu fanns chansen att träda fram tidigt i en valrörelse till Europaparlamentet, framför allt i debatten mellan medlemsländerna om 2040-målet. Den chansen har många medlemsländer tagit. Regeringar har varit tydliga med vilken ambition de vill se. EU-kommissionen har sagt att man vill öka takten, och man pratar om 90 procents reduktion till 2040. EU:s klimatråd går också fram med nya och skärpta mål till detta år.

Varför har den svenska regeringen inte redovisat vilken ambition man vill ha till 2040 eftersom klimatministern säger att det bortom 2030 inte finns några problem?