Herr talman! Det är inte ämnesbetygen och ämnesgymnasiet vi diskuterar här utan innehållet i den gymnasiegemensamma kursen samhällskunskap.

När väldigt mycket ska in på kort tid krävs det att styrdokumenten är precisa och tydligt pekar ut vad som ska ingå när lärare planerar och genomför sin undervisning. När det gäller till exempel den stora kursen i samhällskunskap, nivå 1 b, rör det sig om kanske 50-60 timmars undervisningstid, och då behöver styrdokumenten och prioriteringarna vara glasklara för att detta ska gå att klara av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lärare balanserar redan i dag extremt många styrdokument. Det handlar om ämnesplaner, examensmål för program och läroplanens övergripande mål. I ämnesplanerna finns det tre delar som är särskilt viktiga, nämligen ämnets syfte, det centrala innehållet och betygskriterierna. Lärare ser ofta detta som det mest närliggande och som det de oftast tittar på när de planerar sin undervisning. Då borde det framgå tydligt att arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap ska ingå, om man nu menar det.

I dag är det inte bara i ämnesplanernas centrala innehåll som man föreslår en förändring. Även ämnets själva syfte förändras faktiskt. I den nuvarande ämnesplanen för ämnet samhällskunskap står det att elever ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Där finns alltså begreppet arbetsliv med, och som ministern säger finns det med i många delar även i de nya ämnesplanerna. Men det försvinner från syftet för ämnet samhällskunskap. Om arbetsliv försvinner från själva syftet är detta en ganska tydlig prioritering från regeringens sida. Då är det, herr talman, en gåta för mig hur man kan hävda att det är självklart att alla elever, oavsett vilken lärare de har, kommer att få tillgång till kunskaper om arbetsmarknaden.

Man kan, som ministern, säga att yrkesprogrammen har det med i sina yrkeskurser. Men i dag går över 200 000 elever på högskoleförberedande program. Hundratusentals ungdomar på högskoleförberedande program kommer alltså inte att få undervisning i detta utöver kanske ett litet ord om arbetsliv. För oss socialdemokrater är det väldigt förvånande att man lägger fram en sådan ämnesplan i en ny ämnesgymnasieskola. Vi vet nämligen att det är extremt viktigt att svenska elever får utbildning i arbetsmarknadskunskap.

Med tanke på att arbetsmarknadskunskapen tydligt prioriteras bort - det går inte att se det på något annat sätt - från samhällskunskapens syfte och centrala innehåll borde man kanske vara lite mer rättvisande och ärlig från regeringens sida och säga att man har gjort denna prioritering; man tycker inte att det ska säkerställas att alla svenska gymnasieungdomar ska ha rätt till undervisning i arbetsmarknadskunskap och inte bara de elever som har turen att få en lärare som faktiskt tolkar in de gamla styrdokumentens skrivningar i de nya styrdokumentens skrivningar.