Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I januari hade drygt 23 000 personer nystartsjobb, en lönesubvention som infördes av den borgerliga regeringen 2007 och som inte är ett vanligt arbetsmarknadspolitiskt program som kräver en anvisning från Arbetsförmedlingens handläggare. I stället bygger nystartsjobb på en rättighetslagstiftning, vilket innebär att subventionen är en rättighet. Det krävs därför inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning så länge den anställde uppfyller vissa, förhållandevis vida, kvalificeringsvillkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nystartsjobben, som var en del av den borgerliga regeringens reformagenda, syftade till att förenkla och sänka kostnaderna för företag att anställa personal. Deras enkla utformning jämfört med andra former av subventioner har troligtvis lett till att fler personer har fått anställning. Dock har detta även medfört större utmaningar, vilket innebär att vissa av de jobb som subventionen hjälpte till att skapa sannolikt hade uppstått även utan ekonomiskt stöd från staten. Detta beror förmodligen på att arbetsgivare har möjlighet att välja ut arbetslösa som redan har en starkare relation till arbetsmarknaden och står närmare den. Detta bekräftas av data från Arbetsförmedlingen som visar att individer som erhållit anställning genom nystartsjobb har haft en mer fördelaktig position på arbetsmarknaden jämfört med dem som blivit anställda genom andra anställningsstöd.

Riksrevisionen har nu granskat om kontrollen av de subventionerade anställningarna är effektiv. I den granskningen pekas nystartsjobben ut som den lönesubvention där risken för missbruk är störst. Anledningen är deras utformning med en relativt hög ersättningsnivå samtidigt som kraven på arbetsgivaren, liksom kontrollen inför beslut, är betydligt lägre än vad som gäller för övriga subventionerade anställningar.

Herr talman! Det är svårt för Arbetsförmedlingen att kontrollera löner och försäkringar när arbetsgivare saknar kollektivavtal. Det är också komplicerat att återkräva felaktigt utbetald ersättning på grund av hur regelverket är konstruerat. Arbetsgivare som medvetet har missbrukat systemet kan strunta i att betala och vänta på att bli stämda av Arbetsförmedlingen i allmän domstol, vilket kan ta flera år eller inte alls bli av.

Att det inte finns krav på att anställningsvillkoren - förutom lönen - ska vara i nivå med kollektivavtalade villkor innebär att arbetsgivaren varken är skyldig att se till att den anställde är försäkrad eller att premier för tjänstepension betalas in.

Inför beslut om nystartsjobb sker inte någon arbetsmarknadspolitisk bedömning, vilket innebär att det inte heller görs något arbetsplatsbesök. Arbetstagarorganisationerna får heller inte möjlighet att yttra sig om arbetsplatsens lämplighet.

Riksrevisionen uppger i rapporten att Arbetsförmedlingens handläggare sällan ens har kontakt med vare sig arbetsgivare eller arbetstagare före beslut om nystartsjobben. De pekar ut detta som en trolig anledning till att nystartsjobben är den subventionerade anställning som är vanligast förekommande i Arbetsförmedlingens polisanmälningar.

Återigen: Bristen på krav och kontroller ökar risken för fusk, missbruk och arbetslivskriminalitet. Dessutom riskerar arbetstagare att utnyttjas och fara illa på arbetsplatser där arbetsvillkor eller arbetsmiljö är dålig.

Med anledning av detta ställde jag en konkret fråga till statsrådet Johan Pehrson om vilka åtgärder han avser att vidta för att motverka fusk och missbruk i nystartsjobben och för att säkerställa att individer anställda med nystartsjobb inte utnyttjas.

Jag upprepar min fråga: Vad avser statsrådet att göra för att hantera frågan om nystartsjobben?