Herr talman! En välfungerande upphovsrätt är en av hörnstenarna i en modern konstnärspolitik. Det handlar ytterst om att de som har skapat ett konstnärligt verk också ska ha rätt till det och de värden som genereras av verken som många människor älskar och tar del av.

Det finns ett antal inskränkningar i upphovsrätten, till exempel motiverade av allmänna intressen som forskning eller parodi och satir. Men utgångspunkten är att de som vill utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk måste ha samtycke av den som är upphovspersonen till verket.

En väl fungerande upphovsrätt är av stor betydelse för den enskilda konstnären, upphovspersonen, och för ett hållbart, kulturellt ekosystem och för hela den kreativa sektorn i vårt land.

Mycket är på gång på detta område. Vi har debatterat mycket i kammaren tidigare. Men mer behöver göras.

I betänkandet från utredningen Kreativa Sverige som vi tillsatte under vår tid i regeringen lyfts bland annat långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden fram som ett område där det finns tydliga behov av utveckling och där insatser behöver göras under de kommande åren. Bland annat lyfter man fram att kunskapen hos olika parter behöver stärkas för att avtal som stärker rättighetshavarens position på upphovsrättsmarknaden också ska underlättas.

Herr talman! En fråga som har tagit allt större plats i diskussionen om upphovsrätten är AI, artificiell intelligens. AI är ingenting nytt, inte heller på kulturområdet. Det är någonting som ofta används för att underlätta det konstnärliga skapandet på olika sätt. Men den har utvecklats snabbt under det senaste året, kan man konstatera. Nya webbtjänster som Chat GPT ger en ännu större tillgänglighet till AI-tekniken. Detta innebär och kommer att innebära enorma förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn.

AI ger naturligtvis stora mervärden och kan som sagt användas som hjälp i skapandeprocessen. Men AI reser också ett antal frågor kring kulturens värde och funktion, kring konstnärlig kvalitet, etik, autenticitet, transparens och integritetsfrågor. Men inte minst är frågor om upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

AI tränas i dag på stora mängder befintligt material. Och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de har gett sitt medgivande och utan att de eventuella ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem.

Herr talman! Nu pågår en intensiv diskussion inom kulturområdet världen över om hur upphovsrätten bör anpassas till det rådande läget. Det råder i dag olika uppfattningar om hur läget ligger till sett till upphovsrättslagstiftningen. Både KLYS och Svenska Tecknare har undersökt hur den nya generativa AI-tekniken förhåller sig till nuvarande upphovsrättslagstiftning. Enligt deras bedömning ger upphovsrättslagen inte stöd för att man får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som träningsdata för att utveckla generativ AI utan att först inhämta rättighetshavarnas tillstånd och även erlägga skälig ersättning för användningen. Som sagt finns det förvisso inskränkningsbestämmelser, men dessa rättigheter får bara inskränkas när nyttan för allmänheten väger tyngre än skadan för rättighetshavarna. Man lyfter till exempel fram forskning och vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! För Miljöpartiet är det centralt att all generativ AI-träning måste ske på ett etiskt och lagenligt sätt. Generativ AI bör enbart tränas på material där rättighetshavarna uttryckligen gett sin tillåtelse. Det är viktigt att man ska kunna ersättas för hur verken används.

Vi menar här att lagstiftningen måste ses över för att åstadkomma ett tydligare regelverk som klarar ut de frågor som nu finns och som kan hantera och komma till rätta med de problem som har uppstått till följd av den ökade utvecklingen och användningen av generativ AI men som också skapar en frihet att inom de områden där det finns möjlighet naturligtvis utveckla denna teknik.

Här menar vi att Sverige behöver agera. Det har förvisso tagits en del steg. Kulturministern har inrättat en sektorsövergripande AI-enhet på sitt departement. Utskottet har också i betänkandet hänvisat till ett antal pågående processer, till exempel arbetet med KKB-strategin, alltså den kulturella och kreativa branschstrategin, som jag nämnde tidigare. Regeringen har också tillsatt en AI-kommission, och det finns ett pågående arbete inom EU. Allt detta är bra, men det saknas några viktiga pusselbitar.

Den befintliga lagstiftningen behöver ses över, och det omgående, för att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter. Det står ingenting om detta i direktiven till AI-kommissionen, och det behandlas inte heller i det pågående arbete med AI-akten inom EU där fokus är på transparensfrågor. Det är också viktigt. Men just när det gäller tolkningen av befintlig lagstiftning behöver regeringen agera för att klara ut dessa frågor.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har därför yrkat att det omgående ska tillsättas en utredning i syfte att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av AI-utvecklingen.

Herr talman! Jag vill också understryka att riksdagen bör tillkännage till regeringen att regeringen bör agera pådrivande inom EU för att ta ett helhetsgrepp och göra en översyn av upphovsrättslagstiftningen inom detta område.

Herr talman! Jag vill också betona hur centralt det är att vi jobbar vidare med kunskapen och förståelsen för AI och hur den utvecklas. Det handlar om individers förmågor att förstå hur man kan känna igen och använda AI men också om att de berörda aktörerna, myndigheterna och verksamheterna har den kunskap som krävs för att ge råd och stöd till upphovsrättshavare i dessa ganska snåriga processer.

Herr talman! AI innebär fantastiska möjligheter. Men vi måste i alla sammanhang slå vakt om grunden för AI:s existens - den mänskliga kreativiteten och det mänskliga skapandet. I detta är konstnärers villkor och rättigheter och upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

Immaterialrättsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 1 avseende upphovsrätt och AI från S, V och MP.

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)