Herr talman! Kunskapsbaserade tillgångar som patent, varumärken och upphovsrättigheter har blivit allt viktigare. I den kunskapsekonomi som Sverige befinner sig i är dessa tillgångar ofta helt avgörande för att ett företag ska lyckas. Därmed blir immateriella rättigheter också viktiga för samhället i stort.

Sverige blir ofta utsett till ett av de ledande innovationsländerna i världen. Den innovationskraft som finns hos svenska företag, forskare och uppfinnare har lagt grunden för vårt välstånd.

Patent är en förutsättning för innovation och har genom historien säkerställt att forskare och ingenjörer har varit beredda att investera tid och pengar i projekt eftersom patentet garanterar att deras idéer inte blir stulna. Immaterialrättsliga tillgångar utgör numera ofta lejonparten av värdet i nya, ofta innovativa, företag.

Immaterialrättigheter ska kanske numera ses som ett skydd för innovationer, och detta skydd är avgörande för företags vilja att investera i forskning och utveckling. Många företag har hantering av kunskapsbaserade tillgångar som grund för sin affärsmodell, till exempel genom att de kommersialiserar innovationer. Vi har också sett, och det har nämnts här i salen, vikten av detta för den gröna omställningen.

Herr talman! För att behålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft måste vi ta till vara alla de tillgångar vi har och skulle kunna ha. Frågor kring immaterialrätt har normalt betraktats som en rent juridisk fråga. Frågan behöver såklart även betraktas ur ett näringslivsperspektiv och göras till en del av näringspolitiken, och kanske även i utbildningspolitiken. Vi ser att många ingenjörer, kreatörer och programmerare behöver få en större kunskap om hur de ska kunna skydda sitt arbete och sina verk. Framför allt ser vi att det europeiska fältet blir avgörande för hur väl vi i Sverige och vi i Europa kommer att lyckas framöver. Om EU ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt måste immaterialrätten skyddas. Den behöver harmoniseras och ta större plats även i handelspolitiken.

Med det sagt menar jag att vi varken kan eller bör reglera bort den innovationskraft och de möjligheter som finns inom ny teknik: AI är det senaste och kanske viktigaste. Här skulle det kunna vara värt att snegla mot Storbritannien som ett föredöme för hur man kan hantera både möjligheterna och riskerna inom nya forskningsfält som detta.

Herr talman! Sammanfattningsvis måste kunskapsnationen Sverige erbjuda de bästa villkoren och det bästa rättsskyddet för nytänkande, innovationer och utveckling av ny teknik. Det gäller inte minst för framtidens medicin, som också ryms inom detta fält.

Goda villkor för forskning och utveckling måste hänga ihop med ett starkt praktisk skydd för immateriella rättigheter. Detta stärker Sverige både som kunskapsnation och som industrination och säkrar även vårt framtida välstånd.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.