Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag angående immaterialrättsfrågor.

I dag står vi inför en av vår tids största utmaningar och möjligheter: hanteringen av immaterialrätt. I takt med att vår värld blir alltmer digitaliserad blir skyddet av immateriella tillgångar, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, allt viktigare. Detta skydd är avgörande för att främja innovation och säkra att kreatörer och uppfinnare får rättvisa ersättningar för sina bidrag.

För oss kristdemokrater är äganderätten grundläggande och något som staten är satt att skydda och upprätthålla. Vi tycker att det är självklart att man äger en brödlimpa som man själv har bakat i sitt eget kök med egna råvaror. Man äger också rätten att få bestämma hur denna brödlimpa ska få nyttjas. Man kanske vill äta upp den själv eller sälja den och göra en ekonomisk vinst. Lika självklart är det att man äger ett musikstycke man själv har komponerat, ett tygmönster man själv designat eller en teknisk produkt man själv utvecklat i sitt garage. Man har rätt att få rättvis ersättning för sitt skapande.

Men vi vet alla att det ofta är mer komplicerat än vad vi skulle önska att skydda intellektuella prestationer. Det handlar ganska sällan om att ett isolerat geni låser in sig i ett rum och kommer ut i triumf efter ett antal år. Det är vanligare att det är många människor från olika länder inblandade i det ett internationellt verksamt företag presterar när något nytt utvecklats. Då är det förstås oerhört viktigt att det finns ett välfungerande, effektivt och smidigt regelverk som underlättar dessa processer.

Sverige har byggt sin framgång på lite olika faktorer. Skogen och malmen brukar nämnas, och det med all rätt. En annan faktor är alla framgångsrika ingenjörer som har berikat vår värld med många uppfinningar och innovationer. Kanske är det inte bara en slump att Nobelpriset instiftades i Sverige och i dag är ett av de starkaste inslagen i vår Sverigebild.

Patent och andra immateriella rättigheter är en indikator på förnyelsenivån i ekonomin. Sverige har under de senaste åren sett en ökning av antalet patent. Detsamma gäller för antalet varumärkesansökningar. Däremot ser vi en tydlig minskning i antalet mönsterskydd. Detta är något som vi behöver adressera, och vi kan som land inte slå oss till ro och vila på gamla lagrar. Därför vill Kristdemokraterna se att man arbetar på ett strukturerat sätt för en nationell immaterialrättsstrategi och har den som ett verktyg för att vässa vårt lands förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! En annan sak som vi kristdemokrater gärna vill lyfta fram är de kostnader som enskilda kan tvingas betala om de hamnar i en juridisk konflikt. I Sverige ligger kostnaderna för en rättsprocess på mellan 1 och 20 miljoner kronor per part. Huvudregeln är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångskostnader. Detta gör det svårt för småföretagare, startup-företag och mindre kapitalstarka aktörer.

Å ena sidan finns det goda skäl för denna ordning. Det handlar delvis om att man inte ska stämma varandra i onödan, och genom att hota med höga kostnader vid förlust skrämmer man bort dem som inte har skäl för sina påståenden. Det handlar också om att den som vunnit ett mål och gjort sin rätt gällande inte ska behöva betala för sin oskuld.

Å andra sidan är reglerna om rättegångskostnader problematiska, då de gynnar kapitalstarka aktörer. Universitetsforskare och startup-företag stämmer sällan någon för immaterialrättsliga intrång, och än mer sällan vinner de en tvist. Risken att få betala miljoner i rättegångskostnader avskräcker kapitalsvaga aktörer från att tillvarata sin rätt i en rättegång, och man går ofta med på förlikning i stället för att ta det vidare till rättegång.

Detta är erfarenheter som vi måste arbeta vidare med för att hitta den optimala balansen mellan de olika ingångsvinklar som finns.

Herr talman! Till sist ska jag beröra ett område vi lär få anledning att återkomma till många gånger, och det är AI. Som alltid när det kommer ett nytt, kraftfullt verktyg reses många frågetecken, och oro uppstår. Det är mänskligt och inget vi ska fuska oss förbi. Frågor både ska och får ställas. Men de ska ställas utifrån vinkeln hur vi gör för att detta verktyg ska användas på bästa möjliga sätt, inte på mer rädslobetonad grund som hur vi stoppar detta nya som kan få negativa effekter. Jag är glad att vår regering har dessa frågor på näthinnan och arbetar med dem utifrån en konstruktiv syn på AI.

Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag.