Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februari

ärendedebatt / Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022
Anf. 116 Fredrik Kärrholm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022

Herr talman! Sedan 1983 har ledamöter stått i denna talarstol och hållit anföranden efter att ha tagit del av redovisningen av hur reglerna om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation har tillämpats under det gångna året.

Sedan dess, sedan 1983, har en lång rad tvångsmedel tillkommit: hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning, hemlig dataavläsning, tvångsmedel enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott - den så kallade preventivlagen - och åtgärder enligt lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, den så kallade inhämtningslagen. Redogörelsen innefattar numera även användningen av hemliga tvångsmedel i Säkerhetspolisens verksamhet.

Att dessa tvångsmedel har tillkommit beror på att brottsligheten har utvecklats. De har varit nödvändiga för att bekämpa brottsligheten.

Att befogenheterna har ökat för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att använda hemliga tvångsmedel är något som riksdagens partier i hög utsträckning har varit eniga om, vilket är bra och viktigt. Men det är angeläget att rättssäkerheten upprätthålls och att lagstiftningen tillämpas på det sätt som varit riksdagens mening. Den skrivelse som regeringen årligen överlämnar till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel är därför viktig.

I en rättsstat är rätten till skydd för privatliv och familjeliv central. För en effektiv brottsbekämpning är det samtidigt nödvändigt att det finns tillräckliga befogenheter för de brottsbekämpande myndigheterna att i vissa fall använda hemliga tvångsmedel.

Jag vill här betona ordet "nödvändigt". Det är nödvändigt dels mot bakgrund av brottslighetens utveckling med mer avancerade kriminella nätverk och dels för att vi har fått en utbredd tystnadskultur. Det finns hos många en befogad rädsla inför att vittna. Det finns hos andra en ovilja att göra det.

För att hemliga tvångsmedel ska fortsätta accepteras i vårt fria och demokratiska samhälle måste dock såväl behov som nytta vara tillräckligt stora. Att så är fallet kan jag konstatera när jag tar del av denna skrivelse.

I det enskilda fallet finns ett grundläggande krav för tillstånd att åtgärden ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Det uttrycket inrymmer ett kvalitetskrav. Dessutom får de uppgifter man kan komma åt i princip inte vara åtkomliga med andra, mindre ingripande metoder.

I ett helhetsperspektiv visar myndigheternas redovisning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för det brottsutredande arbetet. De har inneburit en reell nytta.

Herr talman! Användningen av hemliga tvångsmedel kan sättas i relation till omfattningen av den grova och organiserade brottsligheten. Till denna brottslighet kopplas cirka 30 000 individer, enligt Polismyndigheten. Vi kan till exempel se att 365 personer var föremål för hemlig dataavläsning - 365 personer av 30 000 personer. Föregående talares stora ord om extensiv övervakning tycker jag därför ekar något tomt.

Själv ser jag det som glädjande att användningen av hemliga tvångsmedel ökar och att vi snart kommer att ge polisen ytterligare möjligheter i form av befogenheter men också utökade resurser så att man får bättre möjligheter att använda de befogenheter man redan har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till justitieutskottets förslag i betänkandet om att skrivelsen läggs till handlingarna.