Herr talman! Vår linje är att vi står för ett fortsatt långsiktigt stöd till Ukraina. Det var vår regering som inledde det. För första gången sedan 1939 beslutade en regering om att ge militärt stöd till ett land i krig. Det gjorde vi redan fyra dagar efter invasionen 2022 på förslag av den socialdemokratiska regeringen. Vi står för det. Vi kommer också i samarbete med regeringen att backa upp alla sådana initiativ för att se till att stödet blir långsiktigt.

Sedan är vi inte beredda att låna upp speciellt till det. Jag välkomnar i och för sig en diskussion om den ekonomiska politiken och hur balansen ska vara i balanskrav och annat för att vi ska få råd med allt annat som vi också behöver göra. Försvarsutgifter är en del av det. Den diskussionen välkomnar jag. Men att låna upp speciellt för detta ändamål tror jag inte är bra att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

När det gäller vilka typer av leveranser som vi ska göra är det en avvägning mellan vad Ukraina behöver och vad Försvarsmakten kan avvara. Vi måste också ta hänsyn till vår egen säkerhet om vi tömmer våra egna lager på vapen som vi kan komma att behöva om några år, och det tar ganska lång tid att beställa materiel. Man måste tänka till både en och två gånger innan man bestämmer sig för vad det är för typ av vapen som man i så fall skickar. Vi skickade i första skedet 5 000 pansarskott fyra dagar efter invasionen. Det var precis den typen av vapen som vi kunde avvara och som Ukraina behövde vid det tillfället. Sedan har det skett ett antal försändelser efter det.

Vi har öppnat för att ge försvarsindustrin garantier för att kunna öka sin produktion på olika sätt. Det var ett utspel som vi gjorde i Sälen. Vi har också välkomnat att Jas skulle kunna användas i Ukraina. Men där finns återigen reservationen om Nato. Vi måste först ha andra säkerhetsgarantier på plats innan vi vidtar sådana åtgärder.