Herr talman! Ärendet som vi nu debatterar är ett motionsbetänkande där ett tjugotal motionsyrkanden som berör området terrorism behandlas. Justitieutskottet föreslår i betänkandet att samtliga motionsyrkanden avslås. I betänkandet finns också två reservationer.
Herr talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid. I dag möter vi tre huvudsakliga parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.
I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala, från ett förhöjt till ett högt hot. Bakgrunden var det kraftigt försämrade säkerhetsläget och bedömningen att hotet kommer att bestå under lång tid.
Terrorismen har i modern tid utövats med många olika syften och med olika tillvägagångssätt, alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon dödar civila urskillningslöst. Under 1970- och 1980-talen stod separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och ETA i Spanien för ett stort antal attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts såväl i Europa som globalt av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism. Vi har också upplevt ett antal allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till en våldsbejakande högerextremism.
Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld och förstörelse för att injaga rädsla och försöka tvinga fram politiska förändringar. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att man råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.
Herr talman! Sverige ska präglas av öppenhet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot och våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt demokratiskt samhälle.
Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge eftersatt, vilket vi moderater i många år har kritiserat. Under senare år har dock viktiga steg tagits. Efter många års väntan trädde den nya terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var för milda. För knappt ett år sedan kriminaliserades också deltagande i terroristorganisation. Det innebär att Sverige nu har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet, men arbetet med att ytterligare stärka skyddet fortgår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Terrorhotet varierar som sagt över tid i fråga om både aktörer och intensitet. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft. Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet.
Den första nationella strategin mot terrorism togs fram 2008. Strategin har därefter förnyats 2012 och 2015. Men sedan dess har hotet från den våldsbejakande extremismen och terrorismen blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare hot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner och i förlängningen försvaga vår demokrati. I samband med Folk och Försvar i Sälen tidigare i år presenterade regeringen därför en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism.
Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden - det ska förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, skydda samhällets människor och funktioner och slutligen hantera situationen under och efter ett attentat.
Varje strategiskt område rymmer flera konkreta åtgärder. Det handlar om att skola, socialtjänst och polis ska stärka sin samverkan och utöka de tidiga insatserna för att minska radikalisering och rekrytering av barn till extremistmiljöer. Det handlar om att stärka arbetet för att stoppa finansiering av terrorism, minska tillgången till vapen och snabbare kunna upptäcka personer som utgör säkerhetshot för att förhindra attentat. Det handlar om att stärka skyddet av kritisk infrastruktur och öka möjligheten till kamerabevakning där det behövs. Slutligen handlar det om att genomföra gemensamma taktiska utbildningar med personal från räddningstjänst, polis och hälso- och sjukvård för att förbättra vår förmåga att hantera ett attentat som inte har kunnat förhindras. Målet är att strategin ska medverka till att kraften i hela vårt samhälle kan mobiliseras för att effektivt bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism.
Slutligen innebär det skärpta säkerhetspolitiska läget och den ökade hotbilden mot Sverige från bland annat våldsbejakande islamism liksom ny lagstiftning att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Sedan 2022 har budgeten ökat med ungefär 500 miljoner kronor, vilket är en ökning på 25 procent. Satsningarna kommer att fortgå framöver.
Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.