Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för anförandet! Jag vet att Adam Marttinen brukar referera till vad som har sagts och gjorts långt bak i tiden. Ibland är det en liten risk att begära replik, för han kanske citerar någonting jag har sagt eller gjort.

Jag tycker att Adam Marttinen glömde en sak, nämligen beslutet förra sommaren om just implementeringen av vapendirektivet. Då deltog ju Sverigedemokraterna inte ens i debatten, så därför tänkte jag trots allt passa på att lyfta denna fråga nu.

Jag håller helt med om historiebeskrivningen av alla tillkännagivanden som inte har beaktats, och jag tycker att det är jättebra att de nu beaktas i den vapenutredning som pågår.

Men återigen: Denna vapenutredning har inte i uppdrag att titta på just ändringen av regleringen av vapenmagasin. Det ter sig lite märkligt att frågan nu reses om att det inte är säkert att det är en överimplementering. Samtliga partier var ju, som du refererar till, supertydliga med att det var en överimplementering, åtminstone så långt fram som till förra valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vapenfrågor

Jag undrar lite: Vad var det egentligen som gjorde att Sverigedemokraterna faktiskt vek ned sig och godkände en implementering av vapendirektivet med denna överimplementering? De skäl som angavs - att det var tidspress, att vi skulle utsättas för vitesbelopp - hade ju varit desamma också ett halvår och ett år innan. Det är väldigt knepigt att förstå varför Sverigedemokraterna bytte åsikt.

Sedan inser jag också att vi har den situation att hantera som vi har nu. Jag är mycket glad att Sverigedemokraterna stöder reservationen och tror att vi kan hitta en lösning framöver. Men vad var det egentligen som gjorde att ni gick med på denna implementering?