Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt anförande tidigare! Vi är helt överens om att vi behöver förändra lagstiftningen och ta nya beslut för att säkra barns rättigheter. Men vi behöver också veta att det vi beslutar ger den effekt vi vill ha - att barn kommer till tals, vilket är en viktig faktor i utredningen Ett fönster av möjligheter, som visade på barns känsla av att inte vara viktiga och inte höra till.

Det är jättebra när vi har ramar och så vidare, men det jag saknar i regeringens arbete och som jag brukar återkomma till är att regeringen inte tar ett ledarskap och säger: Vi behöver få bra uppföljningsinstrument och enhetliga metoder. Ministern nämnde själv att det saknas rutiner för att ge hälso- och sjukvård till dessa barn. Hur jobbar då regeringen för att säkerställa att detta förändras? Hur följer regeringen upp att barn faktiskt får hälso- och sjukvård, inte bara att det finns en rutin för att det ska ske, och att barn inte fortsätter falla mellan stolarna utan faktiskt får komma till tals och att de får de insatser de behöver?

Vi är som sagt överens om att vi behöver ändra lagstiftningen och förtydliga och stärka barns rättigheter. Men hur följer regeringen upp att det blir på riktigt?