Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februari

ärendedebatt / Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende
Anf. 229 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tänk dig att du gång efter gång - kanske år efter år - blir misshandlad, slagen och kränkt. Det sker fysiskt, psykiskt och ekonomiskt. Du lever med rädsla för ditt liv men framför allt med rädsla för hur ditt barn påverkas. Till slut flyr du tillsammans med ditt barn i det du står och går i. Du får inte ens med dig dina egna ytterkläder.

Du kommer till ett skyddat boende - men väl där lämnas du ensam, och ditt barn kommer inte till skolan, vårdcentralen eller tandläkaren. Du vet dessutom att rätten står på den våldsamma vårdnadshavarens sida. Han kommer fortfarande att ha rätt till umgänge med ditt barn, trots allt han utsatt er för.

Jag har träffat de här kvinnorna. Jag har hört deras berättelser om hur det är att leva i den här situationen. Det är för dem, deras barn och alla dem som utsatts för våld - och utsätts för våld - som den här propositionen äntligen läggs fram.

Kvinnan jag berättade om är inte ensam. Hennes berättelse är en berättelse om liv och död. Enligt Brå dödas cirka 15 kvinnor om året av en före detta eller nuvarande partner. Cirka 10 barn dödas per år - alltför ofta av en vårdnadshavare. 30 000 fall av misshandel av kvinnor polisanmäls. I åtta av tio fall är förövaren bekant med kvinnan. Mörkertalet är därtill stort.

Fru talman! Det här är en mycket efterlängtad reform, som syftar till att stärka tryggheten och skyddet för våldsutsatta på skyddade boenden. Det handlar oftast om kvinnor och barn. Denna proposition innebär ett paradigmskifte i svensk politik, där barn nu för första gången ses som egna rättighetsbärare och inte längre bara som medföljande till den vuxne.

Alltför många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Hela 80 procent av misshandelsbrotten mot vuxna kvinnor begås av någon närstående, enligt Brå. Många kvinnor tvingas fly till skyddat boende till följd av det våld de utsatts för, och i många fall följer barn med.

Barn som vistas i skyddat boende har ofta bevittnat eller själva utsatts för våld. Våldet har inte sällan pågått under flera år - ibland under barnets hela liv. Enligt forskningen kan våldets destruktiva följdverkningar minskas genom rätt stöd och behandlingsinsatser. I rapporten Min tur att berätta talar barn själva om de allvarliga brister som finns i skyddade boenden.

Utredningen som föregick denna proposition gjordes av ledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som vi är stort tack skyldiga för en bra utredning. Den heter Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende, SOU 2017:112, och fastslår dessvärre att stödet till barn i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt.

Utredningen konstaterar bland annat att barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare inte alltid utreds och att bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång eller förskola - ibland under hela sin vistelsetid i det skyddade boendet, vilket i vissa fall kan uppgå till omkring ett år. Dessutom saknas rutiner för att säkerställa att barnets behov av vård tillgodoses, trots att studier pekar på att runt en fjärdedel av barnen i skyddat boende lider av posttraumatiskt stressyndrom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

För utredningen lyfte experter på området såväl som barn själva fram att umgänge med den misstänkte förövaren under barnets tid i det skyddade boendet är ett stort problem.

Fru talman! Artikel 19 i barnkonventionen slår fast att staten ska agera och ge relevant skydd när ett barn utsätts för våld samt utveckla metoder och arbetssätt för att förebygga att barn utsätts för våld.

Sverige är och ska vara ett föregångsland i arbetet för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Att barn i skyddade boenden faller mellan stolarna är oacceptabelt. En förändring måste ske så att tiden i skyddat boende utnyttjas som den möjlighet den faktiskt är - en tid när samhället kan uppmärksamma barnets behov och genom stödinsatser verka för att boendet ska bli en vändpunkt i barnets liv.

En nationell kartläggning från Socialstyrelsen visar att det år 2020 var 4 700 barn som vistades i skyddat boende. Möjligheten att fly till och bo på ett skyddat boende kan vara livsavgörande. Det är därför viktigt att våra skyddade boenden håller hög och god kvalitet och att de gör det över hela landet.

I dag kan dock vem som helst starta och driva ett skyddat boende eftersom det saknas både kvalitetskrav och tillståndsplikt. Det leder till stora kvalitetsskillnader och dålig insyn i våra skyddade boenden.

Fru talman! Regeringen ser de problem som finns med skyddat boende. Därför lägger vi fram en proposition som innebär följande.

För det första inför vi krav på tillståndsplikt från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att driva ett skyddat boende. Oavsett om ett skyddat boende drivs i kommunal, privat eller ideell regi ska kvalitet, trygghet och säkerhet garanteras för de boende.

Tillståndsplikt är också ett redskap för att hindra välfärdskriminalitet, som vi ser riskerar att dränera vårt samhälle på resurser. Genom bättre insyn i vilka som driver skyddat boende kan oseriösa och rent kriminella aktörer stängas ute från den här marknaden.

För det andra blir barn äntligen egna rättighetsbärare. Som jag nämnt vet vi att många av barnen i skyddat boende har varit direkt utsatta för våld eller har upplevt våld mot en vårdnadshavare. Våldet har förödande konsekvenser för barns hälsa och utveckling. Trots detta utreds sällan barns egna behov av till exempel vård och omsorg, och trots att vi har skolplikt i vårt land har barn inga egna rättigheter till skola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. I stället ses de och har de setts främst som medföljande till föräldern som flyr.

Många blir kvar i en våldsam relation för att säkerställa att deras barn får till exempel skolgång. Det innebär att vi har kvinnor som sätter sitt eget liv i pant för att kunna säkerställa att deras barn får något slags grundläggande trygghet och rätt till skola.

För det tredje inför vi begränsad umgängesrätt. I dag har den våldsutövande föräldern umgängesrätt även om barnet flytt till ett skyddat boende under förutsättning att denna förälder är vårdnadshavare. Det äventyrar trygghet och säkerhet för barn och kvinnor, och det finns risk att vistelseadressen röjs för dem som har flytt till ett skyddat boende.

Vi ställer oss nu på de utsattas sida och begränsar umgängesrätten för den våldsutövande föräldern, och vi möjliggör för socialnämnden att hemlighålla barnets vistelseadress.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Att stärka barns rättigheter liksom att arbeta mot våld i nära relationer är prioriterade frågor för vår regering.

Jag vill passa på att lyfta fram alla som arbetar med och inom skyddade boenden i Sverige i dag. Jag vet att det är många som följer dagens debatt och att de förslag som finns i den här propositionen är väldigt efterlängtade. Att skydda våldsutsatta, varav majoriteten är kvinnor och barn, och se till att de som behöver det möts av skyddade boenden med hög kvalitet och hög kompetens är ett lagarbete.

Fru talman! Med propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende tar vi nu nästa viktiga steg i att hindra välfärdskriminalitet, kvalitetssäkra våra skyddade boenden och - kanske allra viktigast - göra så att barn blir egna rättighetsbärare.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Hultberg (M).