Fru talman! Nu har vi i den här långa och bra utrikesdebatten varit runt i hela världen. Johan Hultberg smalade ned debatten till Norden, och jag tänker smala ned den till Arktis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

En modern och proaktiv arktisk politik är central för svensk och transatlantisk säkerhet. Arktiskännedomen blir en av de viktigaste kunskaper som vi tar med oss in i Nato. En proaktiv Nato-säkerhetspolitik förutsätter därför även en tydlig och väl underbyggd Arktispolitik.

Arktis står inför en rad svåra utmaningar som förvärras i en allt snabbare takt. Klimatförändringarnas effekt på Arktis leder till att lokalbefolkningarnas situation, miljön och det globala klimatet försämras. Istäcken och permafrost som smälter omöjliggör levnadssituationen för vissa djurarter, ökar havsnivåerna och medför andra risker.

Den globala uppvärmningen öppnar även nya geografiska områden för exploatering av naturresurser, vilket riskerar att accelerera processen. Det är därför viktigt att nå ut i en hel del frågor, till exempel sophantering, som kan verka vara en liten fråga men är ack så viktig.

Vi kan se att plaster runt om i våra hav till största delen kommer från de tio största floderna i världen. Sopor som slängs i diken och i vattendrag kommer ut i havet. Även om det sker långt härifrån, i Kina eller Indien eller någon annanstans, påverkar det oss här i Arktis.

Höjda vattennivåer kommer dock att påverka oss alla. Sverige behöver fortsatt jobba på långsiktighet med hållbar utveckling, forskning och miljöskydd i regionen. Ett starkt arbete med miljö- och klimatfrågorna är därmed inte bara ett viktigt säkerhetsintresse för Sverige utan även en ekonomisk möjlighet att förvalta regionen.

Klimatförändringarna leder också till att nya handelsrutter, som Nordpassagen norr om Ryssland, kan öppnas kommersiellt, vilket kommer att skapa nya globala handelsflöden och strategiska intressen. Detta är något som redan utnyttjas av Ryssland, och Ryssland förhindrar en fri sjötrafik i området och hävdar rysk lagstiftning över internationell havsrätt.

Det tar cirka 60 procent kortare tid att ta sig från Europa till Asien med denna rutt, vilket har möjlighet att förändra den globala handelsdynamiken. Allt fler länder har insett detta, och allt fler nationer och organisationer, till exempel Japan, Sydkorea, Kina och EU, etablerar strategier för den här utvecklingen. För att handeln fortsatt ska kunna flöda smärtfritt är det helt centralt att Förenta nationernas havsrättskonvention efterföljs.

Ryssland har förvisso förlorat stora delar av sina arktiska markstridsförband i Ukraina men utvecklar kvalificerade maktmedel till sjöss, inte minst i form av moderna ubåtar. Förutom det ryska intresset av att kontrollera handelsrutterna och nyttja naturresurserna bör det framhävas att lokaliseringen av Rysslands kärnvapenbaser på Kolahalvön och tillträdet till Atlanten gör Arktis till ett nationellt säkerhetsintresse som Ryssland kommer att vilja skydda.

Den finska och svenska Natoanslutningen kommer av Ryssland att uppfattas och retoriskt beskrivas, tror vi, som ett nationellt hot, och den ryska upprustningen i regionen kommer att fortsätta. Det är därför viktigt att Sverige fortsätter att prioritera uppbyggnaden av de arktiska förmågorna i samarbete med de övriga arktiska nationerna.

Fru talman! Kina anser sig ha rätt till inflytande, makt och tillträde i de arktiska områdena och utgör en part att förhålla sig till. Landet har under flera års tid investerat i strategisk infrastruktur i regionen och har satsat på att starta en arktisk sidenväg. Satsningen har dock till stor del inte möjliggjorts utanför Ryssland och har stoppats bland annat av Norge och Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Oaktat detta är det viktigt att observera de förändrade dynamikerna i relationen mellan Ryssland och Kina de kommande åren, där Arktis kommer att spela en stor roll. Länder som USA, Storbritannien, Danmark och Kanada samt EU storsatsar nu på det här området och tar fram egna strategier för att möta utvecklingen i regionen. Ett starkt samarbete med dessa parter är därför vitalt och eftersträvansvärt.

Fru talman! Arktisregionen har även utsatts för diverse hybridhot under tiotals år då kablar mellan Svalbard och Norge regelbundet klippts av eller skadats under mystiska omständigheter i likhet med sprängningarna mot Nord Stream 1 och 2 under 2022. Detta är något som pågår och som sannolikt också kommer att öka i Sverige, vilket kräver att man tar höjd för detta även i den framtida planeringen. Vi i riksdagens parlamentariska delegation till Arktis planerar ett seminarium i riksdagen den 17 april som handlar just om detta: Vad händer om Arktis släcks ned?

Fru talman! Samtidigt som vi utvecklar Arktis försvarsförmåga behövs även en strategisk dialog för att minska risken för konfrontation och misstag. För detta krävs antingen att det öppnas upp för samtal inom befintliga organisationer eller att vi öppnar upp för nya organisationer med ledare inom den politiska eller militära sfären.

Jag vill tacka för uppmärksamheten kring Arktis, en oerhört viktig fråga. Allt som händer här i Arktis påverkar resten av jorden.