Herr talman! Världen är en oroligare plats än den har varit sedan andra världskriget. Vi lever i en mycket allvarsam tid. På vår egen kontinent rasar det fullskaliga anfallskriget från Ryssland mot Ukraina sedan två år.

Samtidigt som kriget rasar i Europa tornar mörka moln upp sig i andra delar av vår värld. Det är krig i Mellanöstern, den civila sjöfarten hotas i Röda havet och på än fler platser ser vi konflikter, oro och risk för krig och mänskligt lidande. Därför skulle jag också vilja tillåta mig att göra en mer fjärran utblick i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den världsordning som världen sedan kalla kriget har vant sig vid ställs på sin spets när vi nu ser auktoritära stater utmana den gång på gång. Det gäller Ryssland, det kommunistiska Fastlandskina, Iran, Venezuela och Nordkorea för att nämna några. De är alla auktoritära stater med tydliga maktambitioner såväl ekonomiskt som militärt. För att möta hotet från dessa krävs ett enat och samlat Europa med en stark transatlantisk länk. Det är avgörande för att upprätthålla den regelbaserade världsordning vi litar till.

Samtidigt, herr talman, är det viktigt att Europa stärker sin självständighet. Många europeiska länder har under alldeles för lång tid åkt snålskjuts på och förlitat sig för mycket på Amerika. Det är därför bra och välkommet att de flesta europeiska länder nu stärker sitt försvar och bidrar till att vi tillsammans kan försvara oss mot de hot som finns omkring oss.

Vid sidan av Ryssland är Kina det största långsiktiga säkerhetshotet mot den världsordning vi värnar, och ett Kina som är på offensiven kräver allas vår vaksamhet. Det kinesiska agerandet i Sydkinesiska sjön med dess anspråk på i princip hela bihavet och landets annekteringar av ögrupper där väcker stor oro. Pekings niostreckspolicy saknar juridisk grund och inkräktar på grannländernas territorialvatten. Härtill kommer också Kinas påtryckningar och återkommande hot mot Taiwan.

Passagerna i Sydkinesiska sjön är oerhört viktiga för världshandeln. Hälften av världens båtlast går där. Dessutom uppskattas det att det finns stora naturtillgångar i form av olja och gas i området, och jag behöver inte ens nämna betydelsen av tillgången till halvledare. Det finns alltså stora såväl ekonomiska som säkerhetspolitiska aspekter som spelar in i regionen.

Vad gäller Kina handlar det delvis om landets minoriteter, såsom tibetanerna i det nu icke-autonoma Tibet och uigurerna i Xinjiang, där Kina gör sig skyldigt till kulturellt folkmord, miljöförstöring och förtryck av individuella rättigheter. Men det är inte bara etniska minoriteter som är hårt ansatta av kulturell och religiös förföljelse, utan det gäller också i stort i hela Kina. Den politiska friheten är i det närmaste helt kringskuren och pressfriheten avskaffad, och kulturcensuren är mycket omfattande. Den fängslade svenska medborgaren, författaren och förläggaren Gui Minhai, är bara ett exempel på detta.

Herr talman! Sverige har en lång historia som ett frihandelsvänligt land. Det är genom handel och samarbete vi skapar både välstånd och djupare relationer till andra länder. Men Sverige har också en lång tradition av att arbeta för och lyfta fram mänskliga rättigheter. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att vara en tydlig röst och att vi gemensamt i EU arbetar för att narrativen från Kina och Ryssland inte får fäste runt om i världen.

Framför allt Kina, men också Ryssland, har stora intressen i många länder i såväl Asien som Afrika. Här behöver därför Sverige och EU kliva fram och vara ett bättre alternativ som en samarbetspartner på lika villkor. Europeiskt samarbete och socialt hänsynstagande investeringar måste alltid vara ett bättre alternativ än kinesiska skuldfällor.

Vi måste vara långsiktiga och bejaka de goda krafter som trots den eländiga värld vi lever i finns, och till och med på vissa håll vinner mark - det finns lite hopp också i denna debatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det gäller exempelvis Burma, där militärjuntan nu tappar alltmer kontroll över landet och det för första gången på år sedan militärkuppen faktiskt finns ljusglimtar. Detsamma gäller Guatemala, som med den nyvalda presidenten Bernardo Arévalo har valt demokratins, antikorruptionens och rättsstatens väg.

På många ställen hänger det godas seger på en skör tråd, och därför får vi aldrig lämna kampen för demokrati, rättsstat och internationell rätt i sticket.

Herr talman! Det svenska engagemanget för en ordning där rätt går före makt måste fortsätta. Det gäller såväl i vårt närområde som över hela världen.

(Applåder)