Herr talman! Jag har som civilminister ansvar också för statens relation med kommuner och regioner, och det gör att jag är ute i landet ganska mycket och träffar många kommunföreträdare. Jag ska nästa vecka göra en sådan resa till Västra Götaland och Skaraborg. Jag är alltså fullt medveten om att den gröna omställningen och industrialiseringen också skapar utmaningar, som jag nämnde i mitt förra inlägg.

Det är inte alldeles lätt att veta exakt vilket som är det bästa sättet att stödja. Är det genom direkta ekonomiska bidrag, eller finns det andra sätt - genom att facilitera och hälla olja i maskineriet för att exempelvis få till stånd smidigare tillståndsprocesser?

Utmaningarna och problemen ser lite olika ut beroende på vilken kommun det gäller. Ibland är det bostadsbyggande som är svårt. Ibland handlar det om att riksintressen spelar stor roll, vilket gör det svårt att över huvud taget få till stånd företagsetableringar. Ibland är det kompetensbrist, och ibland handlar det om att befolkningen fortsätter att minska i någon kommun trots att det finns behov av att den ökar. Behoven ser alltså väldigt olika ut.

Staten har hittills, under det dryga år regeringen har suttit, gjort en del insatser för att stödja de norra delarna av Sverige, men jag utesluter inte att vi kommer att komma med fler åtgärder. Vi lyssnar naturligtvis mycket noga på vad kommunerna efterfrågar för insatser.

Interpellanten får givetvis ställa vilka frågor hon vill. Jag får nog kolla upp exakt vad Sverigedemokraterna har sagt i kammaren och huruvida man stöder den gröna industriomställningen eller inte. Men oavsett vad Sverigedemokraterna tycker i den frågan känner jag mig i alla fall trygg med att Socialdemokraterna går att kroka arm med i frågan om den gröna industriomställningen. Den är viktig för Sveriges framtid men också för klimatomställningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.