Herr talman! Det svenska stålet biter. Det är ett ganska känt talesätt. Nu är det det nya svenska, klimatsmarta stålet som biter.

På torsdag morgon har vi ett seminarium här i riksdagen tillsammans med LKAB, SSAB och H2 Green Steel just utifrån det som Eva Lindh lyfter upp, att det finns en motståndsrörelse. Den finns särskilt hos Sverigedemokraterna. Men även andra i andra delar av landet känner man sig oroliga för vad som nu kommer att hända. Hotar detta vår energiförsörjning?

Det är farligt att resonera så. Sverige och svensk industri har alltid byggt sin framgång på att ligga i framkant. Just därför är det viktigt att den gröna industriella klimatomställningen, som sker i norra Sverige, landar på fötterna. Det ska inte bli kommunerna och skattebetalarna i Skellefteå, Boden, Luleå och Gällivare som får stå där med notan. I så fall kommer fler att tycka att det inte är värt det och att det måste ske någon annanstans. Så bygger vi inte svensk framgång.

Det finns just nu fler framgångsfaktorer som regeringen kan ta fasta på. 600 000 är arbetslösa. Många av dem skulle få jobb direkt i Skellefteå, Boden eller Luleå om det fanns bostäder. Just nu är bostadsbristen det största hindret för att minska arbetslösheten.

Det finns förmodligen några insatser till, lite smörjmedel, för att man ska åka och söka jobbet hos Arbetsförmedlingen. Men det är ändå regeringen som har möjlighet att ta ett helhetsgrepp om det här. Ta det greppet!