Fru talman! Tack och lov ändrades tonläget lite grann när Adrian Magnusson kom upp i talarstolen. Innan dess var jag väldigt förvånad över tonläget, måste jag säga.

Vi delar helt bilden av behovet av en statlig e-legitimation. Det viktiga är inte att den är statlig, vill jag säga, utan det viktiga är att vi har en elegitimation på högsta tillitsnivå. Vi har kommit fram till att det bästa därför är att den utfärdas av en statlig myndighet och att grundidentifieringen sker av en statlig myndighet. Så sker med andra identitetshandlingar såsom pass, körkort och id-kort, och det är rimligt att det elektroniska sköts på samma sätt. Det har vi också helt och hållet med oss de privata utfärdarna i; både Bank-id och Freja tycker att det är bra att staten tar fram detta.

Vi är alltså helt överens, och vi är överens om att detta är viktigt för att öka tillgängligheten till e-legitimationer så att fler som i dag inte har någon e-legitimation ska kunna få det. Det handlar om att minska riskerna för bedrägeri.

Vi ska dock inte tro att detta är någon universallösning för att komma åt de fruktansvärda bedrägeribrott som ökar i antal och som drabbar alltför många äldre som blir rånade eller bestulna på sitt besparingskapital. Det är ingen universallösning, men det är en lösning på vägen för att göra bedrägeribrott och kapningar av elektroniska identiteter svårare. Därför är det viktigt.

Det låter på tonfallet, framför allt från Nylund Watz och Lindh, tycker jag, som att vi skulle ha någon konflikt om detta. Det har vi alltså inte. Det är på grund av att regeringen tycker att detta är så viktigt som vi har prioriterat det så starkt. Om jag minns rätt var detta den första utredning jag tillsatte som civilminister med ansvar för digitalisering, och skälet var att vi tyckte att det var viktigt att så snabbt som möjligt få en statlig e-legitimation på plats. Utredningen ska bli klar i maj i år. Redan innan den är klar har vi alltså avsatt pengar för att Myndigheten för digital förvaltning ska ta fram en e-legitimation, så att vi kan ha den på plats så snabbt som möjligt.

Då frågar man: När kommer den, när kommer den? Det här är ingen småsak. Att ta fram en e-legitimation på högsta tillitsnivå är inte något som görs i en handvändning. Det är viktigt att det får ta den tid det tar för att den ska uppnå just den högsta tillitsnivån. Det finns många olika sätt att ta fram en e-legitimation. Sverige är ett av fyra länder som saknar en e-legitimation på högsta tillitsnivå, och det beror på att Socialdemokraterna inte gjorde någonting åt frågan under sina år. Det är den här regeringen som har påbörjat arbetet med att ta fram en statlig e-legitimation, och det tycker jag kan vara väl värt att påminna om.

Det finns olika sätt som används runt om i världen för att ta fram detta. Framför allt är det Europa som vi tittar på. Sverige är som sagt ett av fyra länder som saknar detta i EU; de andra är Rumänien, Grekland och Cypern. Det här är ett krav för att införa den digitala europeiska plånboken. Det är inte helt klart, men vi räknar med att den digitala plånboken kommer att vara på plats hösten 2026. Det innebär att en statlig e-legitimation behöver komma på plats före hösten 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Remisstiden för ett delbetänkande från den här utredningen gick ut för mindre än två veckor sedan. 150 remissinstanser har hörts. Därutöver har det kommit ett antal remisser som man lämnat in på egen hand. Remisserna ska nu analyseras. Det finns en del svåra frågor att ta ställning till. Det måste avgöras inte bara vilken myndighet som ska utfärda e-legitimationen utan också vilken myndighet som ska stå för grundidentifieringen; det hör till de frågor som vi måste knäcka innan detta kommer fram. Någon exakt tidsplan har jag inte, men vi behöver ha en e-legitimation på plats senast under 2026.