Fru talman! Statsrådet har alldeles nyss läst upp raderna i det dokument som jag har fått som svar på min interpellation, och jag får inledningsvis börja med att konstatera att det lämnar allt övrigt att önska.
Inte med ett enda ord kommenterar eller ens nämner statsrådet något som kan ses som ett försök att svara på mina frågor. Statsrådet har ingen uppfattning om vare sig ifall regeringens process för att införa en statlig elegitimation på högsta tillitsnivå är tillräckligt skyndsam eller när vi kan förvänta oss en proposition till riksdagen.
Fru talman! Jag tycker att detta är respektlöst både mot mig och mot riksdagen, och jag hoppas att statsrådet tar tillfället i akt att reparera misstaget nu här i kammaren. Jag utgår nämligen från att statsrådet har uppfattningar om detta.
Med detta sagt, fru talman: Varför är det då så angeläget att få till en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå? En sak är att det är ett krav från EU. Sverige är, precis som statsrådet säger, ett av få länder inom EU som inte har en sådan säker e-legitimation. Vi har ett par år på oss enligt eIDAS-förordningen att ordna detta.
Det finns också andra mycket tungt vägande skäl till att det brådskar vilka jag ska komma in på nu. Jag tror inte att jag var ensam här i kammaren om att bli både upprörd och arg när jag såg SVT:s Uppdrag granskning om bedrägerier i förra veckan. Det handlade om en alltmer omfattande och viktig del av den organiserade brottsligheten och visade en hänsynslös, rå och fullständigt vidrig verksamhet som främst riktar in sig mot äldre och människor med funktionsnedsättningar. Bedrägerierna ökar lavinartat i Sverige, vilket nu har blivit allmänt känt, och regeringen behöver agera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige är ett digitaliserat land, och det statsrådet säger är helt riktigt: Det blir allt svårare att klara sig i samhället utan en e-legitimation. Ungefär 1 miljon människor i Sverige lever dock i digitalt utanförskap och har hamnat i kläm i och med den snabba digitaliseringen av vårt land. Främst handlar det om äldre, om personer med funktionsnedsättningar och dessutom om personer utan personnummer. Det digitala utanförskapet måste brytas, och även här krävs åtgärder från regeringen.
E-legitimationer är en samhällskritisk tjänst, och den helt dominerande aktören för e-legitimationer i Sverige är Bank-id med över 8,5 miljoner användare. Det finns också några mindre aktörer, men en statlig e-legitimation skulle främja konkurrensen på marknaden samt öka samhällets robusthet och möjligheter att möta kriser både i fredstid och vid höjd beredskap.
Fru talman! SD-regeringen har nyligen presenterat en strategi mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Det är lovvärt, men vi vet ännu inte vad den kommer att ha för effekt på marken. I strategin nämns arbetet med en statlig e-legitimation och ett nytt statligt id-kort, och det är bra. Jag har noterat att Myndigheten för digital förvaltning har fått ett uppdrag att utveckla en statlig e-legitimation som ska uppfylla EU:s krav på högsta tillitsnivå.
Fru talman! Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet bedömer att förslagen till ny reglering kan träda i kraft tidigast den 1 mars 2026. Dit är det två år. Det finns enligt min mening starkt vägande skäl för riksdagen att avkräva statsrådet tydliga besked på ett antal punkter. Anser statsrådet att processen i regeringen är tillräckligt skyndsam? När kommer en proposition? Hur ser statsrådets tidsplan ut? När bedömer statsrådet att vi har en sådan här legitimation på plats i Sverige?
(Applåder)