Herr talman! Attacker mot barn och unga är något av det mest skoningslösa som finns. Att man kan ge sig in på skolor, på den plats där våra barn ska känna sig trygga, lära sig om livet, samhället och omvärlden, med uppsåt att döda är helt ofattbart. Men tyvärr är vi inte förskonade från det.

Länge ansågs skolattacker vara ett amerikanskt problem. Men det senaste decenniet har tyvärr ett antal skolattacker och våldsdåd skett även i svenska skolor. När man söker på skolattacker i Sverige brukar det hänvisas till cirka tolv fall från 1960-talet fram till i dag. Det bör nämnas att de alla tack och lov har varit utan dödligt utfall.

Två av de attentaten skedde före år 2000. Det innebär att tio av dem skett i modern tid. Sju av attentaten har skett de senaste nio åren. Tyvärr har de tre senaste skett i Skåne, min egen region. Där har Eslöv, Kristianstad och Malmö drabbats.

Anledningen till att jag ställt min interpellation är inte de attentat som tyvärr har skett utan att polisen, forskare och CVE själva får allt fler oroande signaler om och tecken från lärare, vårdnadshavare, socialtjänst med flera på att fler planerade skolattacker än någonsin uppdagas.

I samtal med olika berörda aktörer inom området framkommer det tydligt att en växande grupp ungdomar, nästan alltid pojkar tyvärr, isolerar sig från verkligheten och i stället fördjupar sig i farliga nätforum. I dessa nätforum, i barnens digitala miljöer, sprids extremism och konspirationsteorier. Där diskuteras hat mot människor från andra kulturer. Hat mot islam är tyvärr ett återkommande ämne. Tecken på att man vill rensa ut personer med koppling till islam anses av de här personerna som det enda rätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Unga svenska pojkar hyllar på nätet dem som utfört skolattacker i USA och Nya Zeeland som hjältar och menar att andra borde följa deras exempel. Dessutom fortsätter oavbrutet strömmen av poddar, videor och chatttrådar som visar hur en skolattack skulle kunna gå till och hur man kan skapa egna bomber och vapen. Att det aldrig tar slut på nätet är en av de stora utmaningarna enligt polisen.

De senaste veckorna har man i Aftonbladet kunnat följa en artikelserie om hatarna i skolan och våld i skolorna. Man kan läsa hur unga män som utfört skolattacker själva beskriver att de radikaliserats på nätet, till exempel Tiktok och Snapchat, och att de av personer som hyllar våld och högerextremism drivits på att utföra skoldåd. Unga pojkar beskriver att de hamnat i en ond spiral av utanförskap, hat, högerextremism och våldsromantik och äntligen hittat ett forum för gemenskap. Det är ett växande fenomen som oroar mig.

De som forskar på extremism pekar tydligt på att det nästan aldrig är barn som startar den typen av tankar, utan det är när främlingsfientlighet letar sig in i samhället och får en grogrund som också barn börjar få de här tankarna.

Ministern nämner i sitt svar flera olika verktyg och pågående arbete för att motverka extremism och terrorism. Det är bra. Men min fråga till ministern blir: Hur jobbar regeringen för att öka samhällsgemenskapen och förståelsen för andra kulturer?