Protokoll 2023/24:70 Tisdagen den 13 februari

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2023/24:409 om poliser med utländsk bakgrund
Anf. 33 Petter Löberg (S)

Herr talman! Ur led är tiden; aldrig trodde man väl att man skulle få höra en sverigedemokrat citera Martin Luther King från den här talarstolen! Men det är väl härligt att man kan få vara med om uppseendeväckande och överraskande saker i livet.

Justitieministern säger i sitt svar: Polisen har ett samhällsbärande uppdrag, och det är därför särskilt viktigt att polisen har en personalsammansättning som i så stor utsträckning som möjligt speglar samhället.

Jag utgår från att denna formulering är samordnad med dem som är en del av justitieministerns regeringsunderlag. Det är nämligen inte det intryck man får av de två inlägg som gjordes här alldeles nyss från talarstolen, där talarna uppenbart inte ser något problem med att de med utländsk härkomst är fyra gånger så underrepresenterade som de som har båda sina föräldrar födda och boende i Sverige. Sverigedemokraterna upplever alltså inte att det är något problem.

Min följdfråga till justitieministern är självklar: Delar justitieminister Strömmer uppfattningen att detta inte är ett stort problem?

Jag kan gå till vad vetenskapen och myndigheten själva säger. De pekar nämligen ut minst tre olika faktorer som kan ha betydelse när det kommer till mervärden eller möjligen problematik om det inte finns en mångfald i polisen.

Det handlar om kompetensförsörjningen. Det faktum att man har kunskap om de kulturella förutsättningarna i exempelvis förorterna är ett mervärde för polisen. Språkkunskaperna är inte sällan en förutsättning för att, både när det gäller hemliga tvångsmedel och i andra sammanhang, kunna uttolka vad som är på gång eller vad det är som har hänt, vilket ju är ett av polisens huvuduppdrag.

Att ha bra kunskaper både om kultur och i språk är en förutsättning för effektivitet hos Polismyndigheten. Brister detta kommer det också att brista i effektiviteten och uppklaringsprocenten, vilket naturligtvis handlar om den tillit som justitieministern beskrev. Det är den första delen.

Den andra delen kan ses i mängder av andra perspektiv. Det handlar om det förtroende som Polismyndigheten måste upprätthålla, i synnerhet i särskilt utsatta områden. Vi kan göra många internationella jämförelser där denna tillit har brustit och där kontraktet fullständigt har raserats, inte minst i det land som ofta är ett föregångsland för Sverige, nämligen USA. I stora delar av USA finns det en poliskår som i princip bara kommer från vissa grupperingar av samhället medan befolkningen kommer från andra. Det leder till enormt stora problem när det gäller tillitsfrågan.

Den tredje delen handlar om rättssäkerhet och demokrati. Man brukar säga att mångfald inom poliskåren antas leda till att man får en större vidsynthet och förståelse för att det faktiskt finns diskriminering i vårt samhälle.

Jag kan upplysa om att det finns omfattande diskriminering i vårt samhälle när det gäller bostadsmarknaden, när det gäller arbetsmarknaden och när det gäller andra faktorer i vardagslivet i samhället. Där är diskrimineringen en alldeles synnerligen påtaglig verklighet för hundratusentals, om inte miljoner, människor i vårt land. Det är någonting som vi naturligtvis måste adressera också i det här rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till justitieministern är i grund och botten: Delar justitieministern uppfattningen hos de två sverigedemokrater som tidigare talade här att detta inte är ett problem? Sverigedemokraterna är ju trots allt förutsättningen för att justitieministern är just justitieminister.