Fru talman! Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Den svenska modellen bidrar till såväl stabilitet som flexibilitet på arbetsmarknaden. Parternas vilja att komma överens, lösa konflikter och gemensamt bidra till såväl en hög tillväxt som en funktionsduglig arbetsmarknad tjänar svenska folket väl.
Alla som kan arbeta ska arbeta. Därför behöver regler, drivkrafter och stöd utformas för att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Arbete är trygghet, gemenskap och tillgång till det växande välståndet. En stabil och förutsägbar arbetsrätt är viktig för arbetsmarknaden. Arbetsrättens betydelse växer när ekonomin nu är i lågkonjunktur. Den svenska modellen bygger motståndskraft i ekonomin. Människor ska inte hipp som happ ställas på bar backe.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Fru talman! I förra årets debatt om arbetsrätten sa jag att EU är det enda realistiska hotet mot den svenska modellen, orsakat av socialdemokratiska initiativ till sociala toppmöten och en social pelare. Men i år har Socialdemokraterna motionerat om att freda den svenska modellen från EU. Det är klart att det är bättre att vara efterklok än att vara prestigefull.
I förra årets debatt fick jag rätta mig själv eftersom jag hade glömt bort Centerpartiet. Givetvis var det Centerpartiet som möjligen var det där hotet mot arbetsrätten som jag påstod kanske inte fanns i den här kammaren utan snarare i EU. Det är därför något oroande, fru talman, att Socialdemokraterna nu verkar ha tagit intryck av sitt samarbetspartis syn på den svenska modellen och ifrågasätter parternas förmåga att hantera arbetstidsfrågan.
Sverige behöver fler poliser, kortare vårdköer, starkare försvar, ökad lärartäthet och fler undersköterskor i hemtjänsten. Sverige har stora behov, och efter åtta år utan tillväxtreformer och med en socialdemokratisk regering har Sverige dessutom EU:s lägsta tillväxt.
Många har det svårt på jobbet och med att få ihop livspusslet. Det är klart att i en framtid med teknologiska framsteg och hög tillväxt och utan svåra rekryteringsproblem i välfärdens kärna kan parterna komma överens inom ramen för den svenska modellen om att ta ut delar av den ekonomiska utvecklingen i mer fritid och inte bara i mer konsumtion. Många människor sliter i fysiskt krävande jobb, inte minst i välfärdens kärna. Där är det svårt och för vissa omöjligt att orka arbeta heltid till pensionen. Samma personer, ofta kvinnor, arbetar dessutom långt mer än heltid om man räknar in det oavlönade hemarbetet.
Fru talman! Lagstadgad arbetstidsförkortning - exempelvis sex timmars arbetsdag - skulle innebära att var fjärde operation ställs in, vart fjärde gripande av kriminella inte blir av, var fjärde lektion blir utan lärare och vart fjärde hemtjänstbesök stryks. Att argumentera för att färre timmar kan kompenseras med ökad produktivitet är närmast respektlöst. Om det arbetades 25 procent färre timmar skulle det innebära krav på 33 procent högre produktivitet på de kvarvarande timmarna. Det är möjligt att det finns kontorsjobb i tjänstesektorn där en sådan produktivitetsökning är möjlig, men ingen kan lura mig att en redan pressad undersköterska kan göra 33 procent fler besök i timmen eller en lärare leda 33 procent fler lektioner i timmen. Ekvationen går inte ihop.
I betänkandet argumenterar Socialdemokraterna för att fler ska ha rätt till heltid. Här borde politiken snarare ta initiativ som handlar om hur fler kan orka arbeta heltid och orka arbeta ett längre arbetsliv.
Fru talman! Fler arbetade timmar betyder inte tvunget att de som jobbar ska arbeta fler timmar i veckan, även om det är viktigt att vissa gör det. Det gäller inte minst dem som inte har ett fysiskt krävande arbete. Därför är det viktigt med sänkt skatt på den extra arbetade timmen och lägre marginalskatter. Det är också viktigt med en mer jämställd fördelning av det oavlönade hushållsarbetet. Om medarbetare i offentlig sektor, ofta kvinnor, ska lönearbeta mindre medan företagare och andra i privat sektor, oftare männen, ska arbeta mer än standardarbetstiden riskerar det att bli ett bakslag för jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnorna kommer då att ha mer tid för barn, städning och matlagning medan männen fortsätter att arbeta mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsrätt
Arbetsmiljö, omställning och drivkrafter för arbete är de områden som behöver utvecklas. Förslitningen i arbetet behöver minska, möjligheterna att byta yrke mitt i livet behöver öka och det behöver löna sig mer att arbeta mer och längre. Omställningsreformen som det hänvisas till i vårt betänkande är ett exempel på en viktig åtgärd för att förlänga arbetslivet för fler.
För att stärka Sveriges välstånd och välfärd behöver alla hjälpas åt. Vi arbetar för vår egen skull och för att solidariskt finansiera det gemensamma. Sverige kan bli mer rikt igen, och det kräver mer arbete.
Politikens kärnuppgift inom arbetsrätten är att människor ska vara trygga på arbetsmarknaden. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i detta betänkande.
(Applåder)