Fru talman! Det är inte så man approcherar en process när man förhandlar en budgetproposition. Man börjar inte med att komma överens om hur mycket utsläppen ska öka för att sedan sätta sig ned och se hur man åstadkommer det. Det är inte riktigt så vi arbetar. Det verkar snudd på barockt, måste jag säga.

Vi har sett ett behov av att sänka skatterna på drivmedel. Det finns väldigt många människor som vill bo i småhus lite utanför de absoluta tätorterna. De har inte tunnelbana. Jag tror att det finns en förväntansbild, åtminstone när det gäller oss, om att vi ska göra någonting för alla dem.

Centerpartiet har presenterat ett förslag som är fullkomligt orealistiskt, ogenomförbart och orimligt. Jag tar fortfarande inte det förslaget på allvar. Antingen vill man sänka skatten eller också vill man höja skatten. När vi hade den här övningen för ett år sedan kunde vi notera att Centerpartiet ville höja skatten på bränsle när vi hade sänkt den. Då sänkte vi den med nästan 7 miljarder kronor. Nu till årsskiftet sänker vi den med 6,5 miljarder kronor, samtidigt som milersättningen har ökat och reduktionsplikten har minskat. Jag tycker att det är ganska tydligt i vilken riktning vi är på väg.

(Applåder)