Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Paulina Brandbergs engagemang i denna så viktiga fråga gläder mig.

I Norrbotten sker just nu investeringar i mångmiljardklassen med anledning av den nyindustrialisering som den socialdemokratiska regeringen inledde år 2014. Den har lett till industrins gröna omställning, vilket har gjort Sverige världsledande.

Där stora industrietableringar och samhällsomvandlingar sker finns dock även en baksida: Arbetare utnyttjas, löner dumpas, vi ser brott mot arbetstidslag och arbetsmiljölag samt ovärdiga bostäder till ockerpriser. Risken för arbetslivskriminalitet och att kvinnor utsätts för våld, människohandel och prostitution är hög. Med tillväxten av antalet arbeten och den tunga industri som präglar ett län som Norrbotten vore det rimligt att regeringen också matchade tillsynskapaciteten hos Arbetsmiljöverket för att säkra trygga arbetsplatser.

Vilka förutsättningar och resurser har då Arbetsmiljöverket i Norrbotten i dag? I Norrbotten, som täcker en fjärdedel av Sveriges yta, finns en enda bygginspektör. Totalt har Arbetsmiljöverket 6,8 årsarbetskrafter i Norrbotten som arbetar med inspektion samt två medarbetare som styrs från arbetslivskriminalitetscentret i Umeå, vilket ligger i Västerbotten.

Fru talman! Det finns även goda exempel där arbetsmarknadens parter samverkar och där fundamentet är kollektivavtal. Till exempel kom Byggnadsarbetareförbundet i Norrbotten i förra veckan överens med företaget H2 Green Steel om ett antal åtgärder för att säkerställa goda arbetsvillkor och motverka arbetslivskriminalitet vid det enorma stålverksbygget. De tar sitt ansvar.

Det räcker dock inte på långa vägar, utan mer måste göras. År 2023 var ett mycket dystert år för arbetarna: 65 personer miste livet på jobbet i Sverige. I januari i år var dödssiffran uppe i 6 personer. Detta måste få ett slut. Tycker statsrådet att regeringens satsningar för en trygg och säker arbetsmiljö är tillräckliga?