Fru talman! Frågan som Ingemar Kihlström ställer är väldigt intressant. Den tar sin utgångspunkt i att alla som kan arbeta ska arbeta, oavsett om man har nedsatt arbetsförmåga, och att man sedan successivt i takt med att man återfår arbetsförmågan kan jobba mer.

En utredning har lämnat utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet, där man kommer med förslag på att man ska lämna den så kallade rehabiliteringspenningen och preventionspennigen steglöst och inte sjukpenningen. Alldeles oavsett vad man pratar om kan det ändå vara förknippat med en hel del svårigheter när det gäller Försäkringskassans möjligheter att göra bedömningar. I dag är det 0, 25, 50, 75 eller 100 som är bedömningen. Det blir ju väldigt komplicerat om man ska gå in på 22 eller 27,5 och så vidare. Där kommer byråkratin och administrationen in - det skulle antagligen försvåra både för den enskilde att komma tillbaka i arbete och för Försäkringskassan att göra den här typen av bedömningar då det är en stor gränsdragningsproblematik.