Fru talman! Det blir alltid lite knepigt att återuppta debatten efter en sådan här paus, tycker jag, men vi gör vårt bästa.

Till att börja med vill jag säga till mina motdebattörer att det inte finns något förslag om ett skattestopp. Det finns inget direktiv till kommittén om ett skattestopp. Jag tycker att man har gått händelserna i förväg i de inlägg som gjorts här i talarstolen. Det är mycket möjligt att Eva Lindh som ledamot i Skatteutjämningskommittén, som är en parlamentarisk kommitté, har information som jag inte har och som jag, som statsråd, inte ska ha under pågående utredning.

Vi får se vad utredningen landar i, och sedan får vi se vad regeringen kommer fram till. Att jag inte har stängt dörren för skattestopp innebär alltså inte att regeringen förespråkar skattestopp och kommer att driva detta vidare. Det är en väldig skillnad.

Peder Björk frågade om det finns intresse för skattegolv. Nej, det gör det inte - den frågan har över huvud taget aldrig varit uppe för diskussion. Jag tycker att det är bra om kommuner klarar av att sänka skatten. Det har jag själv varit med om att göra i Stockholms stad. Vi sänkte skatten samtidigt som vi kunde höja anslagen till välfärdens kärna. Det tycker jag är bra. Om kommuner klarar av att göra detta och öka utrymmet i hushållens ekonomi i en väldigt ansträngd situation välkomnar jag det. Något skattegolv är alltså inte på tapeten för den här regeringen.

Eva Lindh sa att skatter i sig inte har något egenvärde. Jag hoppas att Eva Lindh ser ett problem med höga och ökande skattesatser i Kommunsverige. Tilläggsdirektivet till utredningen är tänkt att adressera problematiken med höga och ökande skatter i kommuner och att klyftan ökar alltmer. Problemet är inte att klyftan ökar på grund av att kommuner sänker skatten. Problemet är att klyftan ökar på grund av att en del kommuner höjer skatten och att invånarna får se sin ekonomi urholkas mer och mer för varje månad därför att kommunalskatten höjs.

Vad beror detta på? Behöver vi göra någonting inom utjämningssystemet för att komma till rätta med det här, eller är det så att vi i dag har ett objektivt fungerande skatteutjämningssystem som kompenserar strukturella brister och som gör att det finns andra godtyckliga skäl till att skattegapet är så stort? Finns det andra komponenter?

Det är absolut fritt fram för en riksdagsledamot att ställa frågor till mig som statsråd, men det är inte fritt fram för mig att svara på vilka frågor som helst. De frågor som Eva Lindh har ställt i denna interpellation är av sådan art att jag tyvärr inte kan svara på dem eftersom det pågår en utredning just nu. Det är alltså fritt fram att ställa frågor men inte fritt fram för mig att svara på dem, för då kommer jag att bli anmäld till konstitutionsutskottet - kanske av någon från samma parti som Eva Lindh tillhör, vem vet.

Niklas Karlsson hade några frågor och nämnde att skattesänkningarna över tid motsvarar 400 miljarder kronor. Så är det säkert - jag har inte kontrollerat dessa siffror.

Om vi tittar på Socialdemokraternas skuggbudget ser vi förvisso vissa skattehöjningar, men det är långt ifrån 400 miljarder. Socialdemokraterna verkar tycka att dessa skattesänkningar har varit ganska bra, för man föreslår faktiskt ganska sparsamma skattehöjningar i sin skuggbudget. Det tycker jag i och för sig är bra. Det är lätt att ondgöra sig över stora skattesänkningar för att sedan acceptera i princip alla skattesänkningar som har gjorts.