Fru talman! Vi behandlar Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm.

Riksrevisionen har granskat om regeringens lokalisering av myndigheter på orter utanför Stockholm har levt upp till riksdagens avsikter. Granskningen omfattar 46 myndigheter som helt eller delvis lokaliserades utanför Stockholm mellan 2004 och 2020. Av dessa har man främst undersökt tre myndigheter för att besvara frågan om myndigheterna, efter att de har haft tid att etablera sig, har några väsentliga problem att utföra sina uppgifter på grund av att de är lokaliserade utanför Stockholm. De tre myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Elsäkerhetsverket och Naturvårdsverket.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen har lokaliserat myndigheter i de geografiska områden som enligt riksdagen bör prioriteras men att insatserna inte har varit tillräckliga för att uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen.

Fru talman! Enligt Riksrevisionen krävs mer kraftfulla åtgärder om regeringen ska uppnå en jämnare fördelning av statliga arbetstillfällen mellan Stockholm och andra delar av landet. Tidigare granskningar har visat att omlokaliseringar ofta är kostsamma på kort sikt, vilket enligt Riksrevisionen innebär att den långsiktiga nyttan av omlokaliseringsbeslut måste vägas mot de kortsiktiga negativa konsekvenserna.

I sammanhanget lyfter Riksrevisionen fram att trenden med ökat distansarbete öppnar fler möjligheter för regeringen och myndigheterna att hantera lokaliseringsfrågan, något som blev mycket aktuellt vid pandemin – det funkade. Möjligheten till distansarbete kan till exempel underlätta för vissa myndigheter att rekrytera på fler platser än i regioner där de har arbetsställen.

Riksrevisionen bedömer att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till regional utveckling. Riksrevisionen bedömer dock att myndigheter som har placerats i regioner nära storstäder och som har en hög andel anställda som bor i storstäderna bidrar relativt lite till den regionala utvecklingen, något som vi hörde i ett tidigare replikskifte.

Vidare bedömer Riksrevisionen att det på lång sikt inte utgör något hinder för myndigheternas effektivitet att de är placerade utanför Stockholm.

Riksrevisionen lyfter även fram att lokaliseringen av myndigheter utanför Stockholm kan innebära vissa fördelar, exempelvis vad gäller verksamhetskostnader.

Legitimiteten för staten stärks om myndigheter har regional spridning och lokal närvaro. Det är givetvis det som förväntas av statliga myndigheter – att de är respekterade. Den statliga servicen är också viktig för den lokala och regionala utvecklingen samt när det gäller att möjliggöra för människor att bo och verka i hela landet. Närvaron har inte bara ett symboliskt värde. Den bidrar också till arbetstillfällen, tillväxt, framtidstro och utveckling.

Det har tidigare funnits en ambition om förändring, och det har gjorts en stor insats för att decentralisera statliga myndigheter. Som ett led i att motverka centralisering och i stället säkerställa statlig närvaro i hela landet drev den tidigare regeringen på för att ny- och omlokalisera myndigheter. Den nuvarande regeringen saknar dock den förändringsvilja som jag tycker krävs. I stället för att fortsätta med en politik som har varit framgångsrik väljer regeringen att centralisera funktioner och arbetsplatser.

Men innan jag fortsätter att lovorda den förra regeringen måste jag även vara ärlig. Vi har sett samma tendens oavsett färg på regeringarna. Stockholm har ofta varit vinnare när det gäller statliga myndigheters lokaliseringar. Vänsterpartiet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen väljer en omvänd strategi. Vi hörde vilka myndigheter som har gått åt fel håll, som socialdemokraten Monica Haider pekade på.

Vi menar att Sverige i stället behöver fortsätta att knytas samman, med jämlika villkor och nya arbetstillfällen i hela landet. Runt om i landet står regioner redo att kroka arm med staten för att erbjuda etablering av nya eller omlokaliserade myndigheter.

Riksrevisionens skrivelse ger stöd för att den tidigare förda politiken har bidragit positivt till utvecklingen, och då är det viktigt att slå fast att omlokaliseringar från Stockholm bör fortsätta. Riksdagen bör därför kräva att regeringen tar fram och genomför ett nytt samlat program för ny- och omlokalisering av myndigheter som kan genomföras under de närmaste åren.

Jag kan inte låta bli att nämna att detta givetvis hänger ihop med statliga bolag. Och jag är glad att dessa debatter kommer efter varandra.

Jag tänker till exempel på Övertorneå kommun, som förlorar Postnord. Jag vet inte om de har kvar något över huvud taget som skulle kunna kallas för statlig närvaro. Det är samma sak med bilprovningen. Vi har hört exempel på att man slutat med den mobila bilprovningen. Jag håller med om att marknaden sköter detta. Men hur dyr blir en bilprovning för människor som bor i perifera delar av landet? Vägen till att besiktiga bilen kanske blir 20 mil eller mer. Man har dragit undan statens närvaro under en lång tid, och det bekymrar mig.

När man börjar utlokalisera statliga myndigheter är det klart att det är skillnad om man till exempel säger: Om fyra år kommer vi att flytta delar av denna verksamhet till Jokkmokk. Då kommer det nog att funka. Men man måste ha långsiktighet när man pratar om sådana saker.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1, som jag har tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.