Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 6, Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm, och jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 och 2.

Fru talman! Riksrevisionens rapport visar att omlokalisering av myndigheter har skett i de områden som riksdagen har prioriterat, men det har inte varit tillräckligt för att uppnå en jämnare fördelning mellan Stockholm och resten av landet. Det behövs kraftfullare åtgärder för att fördelningen ska bli jämnare.

Riksrevisionen gör också bedömningen att lokaliseringsbesluten har medfört ett litet men betydelsefullt bidrag till den regionala utvecklingen och att de inte har varit något hinder för myndigheternas effektivitet på längre sikt. Det innebär också vissa fördelar att man flyttar ut i landet, till exempel lägre verksamhetskostnader.

Som kronobergare – vi har fått Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till Växjö – vet jag också att det är väldigt värdefulla arbetstillfällen som kommer till de regioner dit man flyttar myndigheterna.

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att vid fortsatt ny- och omlokalisering matcha myndigheterna med den regionala arbetsmarknaden där det finns lämpligt utbud av arbetskraft. Man ska också undvika att placera verksamheter som behöver specialistkompetens nära storstadsområdena, om syftet är att bidra till den regionala utvecklingen, och det har det ju varit i de flesta fall.

Fru talman! Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade som uttalat mål att inga nya myndigheter skulle placeras i Stockholm och att aktivt omlokalisera statliga myndigheter eller delar av myndigheter. Regeringen fattade 21 beslut som berörde 20 olika myndigheter. Men det räcker inte, utan den resan måste fortsätta. Det är därför vi vill se ett program för ny- och omlokalisering av myndigheter som kan genomföras de närmaste åren. Detta var tydligt i den nationella strategin för hållbar utveckling i hela landet som vi tog fram förra mandatperioden. Det gjorde vi bland annat för att upprätthålla legitimiteten hos och förtroendet för statsförvaltningen.

Den förra regeringen gav också Arbetsgivarverket i uppdrag att, för de myndigheter som har kontorslokaler i Stockholm men säte i ett annat län, redogöra för förändringar avseende vilka län som myndigheternas personal var placerad i under perioden 2018–2022. Analysen visar faktiskt att det inte finns tecken på en ökad lokalisering av arbetstagare till Stockholm utan att de faktiskt befann sig där myndighetens säte fanns. Andelen arbetstagare på de 31 myndigheter som analyserades var i stort sett oförändrat under dessa år, förutom i de fall då man faktiskt fattat beslut om omlokalisering.

Vi har tidigare varit överens om att vi behöver omlokalisera statliga jobb och statlig service ut i landet, men när man nu läser budgetar och så vidare verkar det som att SD-regeringen inte vill fortsätta med detta. Det vi ser är att myndigheter i stället placeras i Stockholm igen: Den nya Utbetalningsmyndigheten hamnar i Hammarby sjöstad i stället för i Södertälje, och ledningen för Strålsäkerhetsmyndigheten ska flyttas från Katrineholm till Stockholm. Det tycker vi socialdemokrater är dåligt.

Den socialdemokratiska regeringen började med en stor utbyggnad av servicekontor i hela Sverige. Fram till och med 2022 fanns det 120 kontor, och i dag finns det 140. Det senaste invigdes i Sollentuna i går, och det var nummer 140. Men sedan är det stopp – regeringen har beslutat att åtminstone inte nu öppna fler. Målet som Socialdemokraterna satte var att vi skulle ha 150 kontor i slutet av 2023.

Frågan är vad som händer nu vad gäller lokalisering av myndigheter med tanke på den budget som gäller för innevarande år. Där kan vi läsa att Arbetsgivarverket bedömer att förvaltningskostnaden för 2024 är 4 ½ procent högre än för 2023. Den besparing som regeringen lägger på alla de statliga myndigheterna innebär dock att de bara får 2,9 procent.

Vad får då detta för konsekvenser? Ja, till exempel ska Statens servicecenter spara 90 tjänster. Försäkringskassan ska spara 450 tjänster, och vi kan nu också läsa att Skatteverket säger upp 7 personer i Sollefteå, 19 personer i Växjö, 10 personer i Jönköping och ytterligare 64 personer på andra orter runt om i Sverige. Som jag nämnde i replikskiftet tidigare utreder man också sammanslagningar av tio myndigheter, och då är ju frågan var myndigheterna kommer att hamna när de väl är sammanslagna.

Den offentliga servicen är väldigt viktig för landsbygden. Därför är det olyckligt att regeringen sparar och stoppar etableringar av nya servicekontor när vi faktiskt behöver fler kontor, inte färre. Vi kan också se att besparingen på våra olika myndigheter kommer att drabba den regionala utvecklingen. Det handlar om länsstyrelser, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Statens servicecenter med flera, där statliga jobb kommer att försvinna i hela landet på grund av besparingar.

Den regionala utvecklingspolitiken är hela det politiska fältet. Vad som görs i budgetar påverkar den regionala utvecklingen och den statliga servicen i hela landet. Därför är det viktigt med ett program för fortsatt ny och omlokalisering av myndigheter de närmaste åren.