Fru talman, mina kollegor och kanske någon som lyssnar! Skrivelsen gäller 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Det framgår klart och tydligt när borgarna har varit framme att man hatar statligt ägande, det vill säga att man inte vill att staten ska äga någonting. Men när det kommer till den turen att man ska ha någonting, då ska allt finnas på bordet.

Jag kommer så väl ihåg när LKAB låg i kris. Det var många borgerliga partier som tyckte att staten inte skulle gå in och stötta. LKAB har bidragit med hundratals miljarder till staten, och det är också något att tänka på historiskt.

Fru talman! Låt mig då övergå till mitt skrivna anförande. Jag fick lite fart när jag lyssnade på de inledande borgarna.

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som regeringen förvaltade vid årsskiftet 2022/23. I skrivelsen anger regeringen att den aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir bästa möjliga givet ett balanserat risktagande. Vidare ska den se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta uppger regeringen att det är viktigt att bolagen ges förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader.

Vidare framhålls vikten av att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Och visst kan det vara så.

Vänsterpartiet kan hålla med om att omvärlden och utvecklingen samt konsekvenser som uppstått i och med en marknadsliberal syn på samhällsviktiga funktioner har drabbat samhället men även de statliga bolagen. När regeringen lyfter upp samhällsuppdrag som något som motiverar fortsatt ägande blir jag lite grann misstänksam, men inte för att jag skulle ha något emot styrning som leder till samhällsnytta och bättre vardag för merparten av befolkningen och hållbarhet samt klimatambitioner.

Jag tar Vattenfall AB som ett exempel med anledning av två motionsyrkanden om ägarstyrningen av Vattenfall.

Elisabeth Svantesson sa i sitt svar på en interpellation hösten 2023 att Vattenfall styrs enligt gängse principer för statens ägarstyrning, vilket också värnas i de rutiner och den ordning som gäller för bolagsförvaltningen i Regeringskansliet. Vidare anförde hon att hon inte såg något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om styrningen av bolaget, det vill säga Vattenfall.

Varför tar jag upp detta nu? Jo, för att jag ser med oro på att Försvarsmakten antyder att till och med Vattenfall kan behöva få ett samhällsuppdrag med anledning av energiförsörjningens och reservkraftens betydelse när totalförsvaret gör analyser. Detta gör mig mycket orolig, ty den här regeringen gör vad som helst för att förverkliga sin våta dröm om ny kärnkraft trots att det är olönsamt och mycket få aktörer står i kö för att infria den här regeringens våta dröm om att starta nytt kärnkraftsbygge före 2030. Låt oss hoppas att jag har fel.

Fru talman! Här vill jag verkligen fråga företrädare för regeringsunderlaget: Håller löftet om att det ska vara teknikneutralt och utan stöd när vi bygger elproduktion?

Något om SJ, som nämnts i tidigare anföranden. SJ var en gång en aktör som människor relaterade till järnvägar och något man kunde lita på. Vad förknippar man SJ med i dag? Irritation och inget annat än förseningar och inställda tåg. Givetvis har avkastningskrav sin del i det.

Jag anser att staten bör använda de statligt ägda bolagen för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statligt ägda bolag ska inte gå före samhällsnyttan. I stället ska de statligt ägda bolagen användas aktivt för att bygga ett Sverige som är tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd. Om Sverige ska hålla ihop och det ska finnas förutsättningar för utveckling i hela landet behöver man ha likvärdiga och grundläggande förutsättningar oavsett var i landet man bor.

I och med att de statligt ägda bolagen ägs gemensamt av den svenska befolkningen har dessa bolag ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service och andra samhällsviktiga funktioner. De statligt ägda bolagen bär därför ett stort ansvar för vad deras investeringar och verksamheter har för effekt på de platser där de verkar. Jag menar att det är viktigt att klargöra detta ansvar. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om de statligt ägda bolagens demografiska ansvar och vilka demografiska effekter de har.

Vidare menar jag att det finns flera skäl för staten att vara en stark ägare, eller kanske till och med ha monopol, inom samhällsviktiga områden. Det statliga ägandet behövs som en motvikt till rådande spekulationskapitalism och kortsiktiga vinstjakt. Vad har hänt med byggsektorn? Det är rena rama High Chaparral där ute. Jag är därför av uppfattningen att ägardirektiven till flera av de företag som ingår i statens bolagsportfölj behöver utvecklas med utgångspunkt i att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som företagen ska drivas ekonomiskt effektivt. I de fall där samhällsintressen står i konflikt med avkastningskrav anser jag att ägarstrategin ska ses över.

Jag anser därtill att staten som aktiv ägare genom ägardirektiv ska säkerställa att bolagen används för att stödja teknikutveckling, driva på miljö- och klimatarbetet och skapa sysselsättning. Jag menar att möjligheterna till vidareförädling och ökad tillväxt inom svensk industri är stora. Både skogs, gruv- och stålindustrin har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket skulle öka antalet arbetstillfällen, minska transporterna och öka exportintäkterna. Detta är något som kan främjas genom en aktiv statlig styrning av de statligt ägda företagen, ökad forskning och samverkan med det övriga näringslivet. Jag tycker därför att regeringen ska arbeta för att de statligt ägda bolagen ska verka för ökad förädling i syfte att skapa arbetstillfällen.

Jämställdheten i statliga bolag är hyfsad i Sverige. De statligt ägda bolagen har i dagsläget en nära nog jämn könsfördelning i sina styrelser. Det är en positiv utveckling. Men engagemanget för ett jämställt näringsliv får inte stanna vid ledningsgrupperna. Jag menar att bolag med statligt ägande har ett särskilt ansvar för att aktivt arbeta för att jämställdhet ska genomsyra hela företagsstrukturen.

Avslutningsvis, fru talman, har jag tyvärr noterat att företag använder investeringsskyddsklausuler eller ISDS-klausuler i internationella avtal som ett sätt att hindra länder från att nå sina hållbarhetsmål. Man stämmer till exempel stater när de försöker sänka konsumtionen av fossila bränslen. Det är inte hållbart.

Jag är kritisk mot denna utveckling och menar att bolag med statligt ägande bör hindras från att agera på detta sätt utan riksdagens tydliga godkännande. Därför bör regeringen verka för att bolag med statligt ägande inte ska kunna stämma andra stater enligt ISDS-klausuler utan riksdagens godkännande.

Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10.