Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande FöU6 i dess helhet. Jag vill också nämna att vi har ett särskilt yttrande i detta betänkande. Mycket bra har sagts denna förmiddag från talarstolen i dag från samtliga. Det bådar gott för vår framtid och vårt försvar.

Fru talman! I mitt anförande har jag tänkt att lite djupare beröra två tre viktiga pusselbitar i vårt försvar.

I den nuvarande situationen måste vi politiker verkligen göra vårt yttersta för att ge myndigheter och frivilligorganisationer de ekonomiska förutsättningar som krävs för att skapa ett robust civilförsvar och krisberedskap.

De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges krisberedskap. Vi som sitter här i kammaren nu vet att det i Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar.

Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. Jag själv, fru talman, ingår i Frivilliga Motorcykelkåren och i Försvarsutbildarna. Vi kan alla bidra.

Varje organisation har specialistkompetens inom dessa olika områden. Genom kurser och utbildningar ser organisationerna till att den särskilda kompetensen bevaras. Organisationerna placerar även ett antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret. Det civila försvaret ska utvecklas, övas och ledas i nära samverkan med det militära.

Fru talman! Hemvärnet är också en viktig pusselbit i detta. I dag består hemvärnet av cirka 23 000 helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet, och jag är en av hemvärnssoldaterna. I hemvärnet får man möjlighet att utvecklas och växa samtidigt som man är med och skyddar, bevakar och stöder samhället vid kris.

För Sveriges del kommer det vara av yttersta vikt att hela samhället ställer om. Det militära försvaret, kommuner, regioner, myndigheter, företag och frivilligorganisationer är centrala aktörer för att förbereda Sverige för ett eventuellt krig.

En annan viktig pusselbit är livsmedelsberedskap. Vi behöver mat och dricksvatten för att vårt samhälle ska fungera. Livsmedelsberedskap handlar om att vi ser till att vi har tillgång till mat och vatten även under andra typer av kriser och i yttersta fall i krig.

Fru talman! Det är många som behöver bidra i detta arbete. Det är allt från myndigheter, regioner och kommuner till livsmedelsföretag och privatpersoner. Målet med Sveriges livsmedelsberedskap är att alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och tvätta sig med och mat att äta vid en kris- och krigssituation.

Men, fru talman, det är inte så enkelt som att bara bygga upp ett livsmedelslager. Det har vi hört här i dag när vi har pratat om olika beredskapslager. Beredskapen behöver stå på flera ben som energi, transporter, pengar och finansiella tjänster. Livsmedelsberedskapen är, som ni förstår, också beroende av att andra delar i samhället fungerar.

Den grundläggande målbilden är inte att Sverige ska återgå till en modell som är anpassad för en tid som inte längre existerar. Vi ska i stället bygga ett nytt modernt totalförsvarskoncept för framtiden, och då måste alla medborgare ta sitt ansvar.

Fru talman! Innan jag avslutar mitt anförande ska jag ta upp en fråga som vi fick i kammaren av socialdemokraten Johan Andersson. Jag ser inte honom i kammaren nu, så han får lyssna till mitt svar på annat sätt. Hans fråga gällde det statliga inslaget. Vi är positiva till långsiktiga beställningar för att säkerställa en industrifråga om man vågar investera i de ökade produktionsförutsättningarna. Vi ser inte att staten i dag ska gå in med direkt ägande i industrin. Det handlar mest om det professionella – att man kan hantera tillgång och efterfrågan när det gäller denna fråga. Men vi är givetvis öppna för att lyssna på hur Socialdemokraterna tänker.

Fru talman! Nu tar vi krafttag tillsammans och ser till att civilförsvaret och krisberedskapen i Sverige stärks!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)