Fru talman! Jag vill varna för att jag kanske drar några minuter över min anmälda talartid. Johan Andersson lämnade några extra minuter, så vi får se hur det går.
Försvarspolitik och totalförsvar är mycket viktiga frågor. Jag tänkte uppehålla mig vid det civila försvaret. Uppbyggnaden av det civila försvaret är central om Sverige ska kunna ha ett fungerande totalförsvar. Här är våra frivilliga försvarsorganisationer viktiga för att få det hela att fungera. De är liksom kittet i totalförsvaret.
Om du som lyssnar nu därhemma känner att du vill hjälpa till i totalförsvaret är mitt bästa tips att gå med i en av våra 18 frivilliga försvarsorganisationer. Där kan man vara med i allt från Svenska Lottakåren till Frivilliga Flygkåren, Bilkåren och Svenska Blå Stjärnan. Det finns någonting för de flesta intressen och någonting man kan känna att man är lite bra på.
Fru talman! Jag tänkte också lyfta fram frågan om beredskap. Det handlar om livsmedelsberedskap, drivmedelsberedskap, sjukvårdsmateriel med mera. Jag har precis här på morgonen haft möte med LRF Mälardalen och just talat om vikten av deras roll i totalförsvaret. De hälsar att de är beredda och villiga att hjälpa till.
Att vi har bönder som både odlar och har djurhållning är centralt för att vi ska utöka och stärka Sveriges självförsörjningsgrad. Världen är mer osäker och orolig än på länge, och oförutsägbarheten ökar. Vikten av försörjningstrygghet i händelse av kris och krig är något som inte nog kan understrykas.
En säker försörjning även vid höjd beredskap är centralt. Nu har landsbygdsministern precis fått utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid. Jag ser fram mot en proposition i frågan som vi kanske också får tala om här i kammaren. Det är ju just tanken om en ny tid som vi måste bära med oss. Det handlar om hur vi ska rigga det nu i ett modernt Sverige år 2024.
En viktig faktor i det tror jag är totalförsvarets näringslivsråd. Vi kan inte göra det här utan Sveriges företagare. Jag är glad att näringslivsrådet nu äntligen är uppe och rullar, eftersom det utretts tre gånger under förra mandatperioden.
När det sedan kommer till vårt kommande medlemskap i Nato och det civila försvaret är det civila beredskapsarbetet inom Nato ett nationellt ansvar men också ett kollektivt åtagande bland allierade.
Redan nu deltar Sverige som inbjuden stat aktivt i det civila beredskapsarbetet inom Nato. Utskottet kunde redan förra året i betänkande 2022/23:FöU6 konstatera att Nato har identifierat sju civila förmågor som ska bidra till säkerställandet av samhällsfunktioner och upprätthålla alliansens kollektiva försvarsförmåga.
Eftersom dessa förmågor är särskilt prioriterade av Nato för att stärka den civila motståndskraften kommer de naturligtvis att utgöra en central utgångspunkt i det nationella arbetet här i Sverige med att utveckla krisberedskapen och det civila försvaret för Sverige som medlemsland.
Den struktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar som trädde i kraft den 1 oktober 2022 utgör nu en stomme och ett stöd i arbetet, och det är bra. Regeringen har betonat vikten av att berörda myndigheter, kommuner och regioner samt näringslivet måste vidta åtgärder för en ökad förmåga.
Vi måste rusta för krig. Även om vi inte vill ha krig behöver vi rusta för krig så att vi klarar av allt på vägen dit i form av olika kriser. Vi kan alltså inte sitta här och vänta. Ingen av oss kan det. Alla som inte behöver något större stöd av det offentliga ska preppa hemma så att man klarar sig i minst sju dagar. Det gäller vatten, mat, värmekälla och så vidare. Ni har väl preppat hemma, allihop? Alla myndigheter, kommuner, organisationer och enskilda måste ta sitt ansvar.
Det är mycket bra som händer på området vad gäller civilt försvar nu, och det tycker jag är bra. Med det håller jag min talartid och yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)