Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi i Miljöpartiet står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar vi bifall enbart till reservation 16 under punkt 10 Civilt försvar och förmåga.

Alltför många pratar om kriget som att det redan vore ett faktum att Sverige ska hamna i krig. Men syftet med vårt försvar är och förblir att bevara freden. Ja, Sverige och Europa befinner sig i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge efter Rysslands fruktansvärda och olagliga fullskaliga invasion av Ukraina för snart två år sedan. Men försvaret ska alltjämt vara krigsavhållande och fredsbevarande. Därför behöver vi ha ett starkt totalförsvar. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig.

Sverige är på väg in i Nato, vilket påverkar både vårt säkerhetspolitiska läge och hur vi bör bygga upp vårt försvar. Överbefälhavaren drar i sitt militära råd slutsatsen att risken för ett konventionellt anfall på svenskt territorium minskar. Samtidigt konstaterar ÖB också att sannolikheten – eller, som jag skulle vilja säga, risken – att Sverige engageras i konflikter utanför vårt närområde ökar med Natomedlemskapet. Därutöver kan jag konstatera att risken för hybrida attacker och hot inte är en risk utan en realitet, vilket vi kan notera inte minst genom de cyberattacker som Sverige har drabbats av i närtid.

Miljöpartiet understryker vikten av att ha en bred syn på säkerhet. Hotbilden i dag är både bred och komplex. Såväl militära hot som icke-militära hot och hybrida hot existerar parallellt. Vi behöver ha en beredskap för att möta både de militära hoten och andra hot, såsom klimatförändringar och naturkatastrofer, pandemier och cyberangrepp. Vi behöver alltså ha en beredskap för att stå emot såväl kriser som krig, och i värsta fall på samma gång. Det innebär att den beredskap som vi bygger upp måste kunna hantera många olika typer av hot.

Miljöpartiet har sedan flera år stått bakom en snabbare och mer omfattande uppbyggnad av totalförsvaret – såväl det militära som det civila försvaret. Vi står bakom överenskommelsen från våren 2022 om att 2 procent av bnp ska avsättas till det militära försvaret så snart som det är möjligt. Vi står också bakom samtliga stödpaket till Ukraina.

Samtidigt måste balansen mellan satsningarna på det militära och civila försvaret bli bättre. Därför vill Miljöpartiet se stora satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen. Det militära försvaret kan inte fungera utan ett starkt civilt försvar, och den förmåga som byggs upp inom det civila försvaret bidrar också till att stärka samhällets motståndskraft mot andra kriser än militära, till exempel mot naturrelaterade kriser och katastrofer i klimatkrisens spår.

Herr talman! Vi behöver också ha ett förebyggande angreppssätt. Det förebyggande arbetet är avgörande för ett väl fungerande totalförsvar. Motståndskraften i samhällsfunktionerna måste öka, och fler insatser behöver göras för att förebygga kriser.

Krisberedskapen och det civila försvaret behöver hänga ihop. Det civila försvaret är snarare en rejäl förstärkning av krisberedskapen än något separat som ska stå i garderoben till den dag det råder höjd beredskap eller krig. När vi stärker det civila försvaret stärker vi också krisberedskapen och vice versa. I tider av samhällsomvälvningar är det avgörande att samhället kan stå starkt och bidra till trygghet och tillförsikt.

Även om mycket fokus nu läggs på att bygga upp det civila försvarets förmåga i händelse av höjd beredskap och krig måste det civila försvarets resurser också vara tillgängliga för att hantera kriser i fredstid eller i läge av gråzon. Att vi som samhälle kan stå emot och möta kriser och hybrida attacker, oavsett om vi vet att det är en antagonist som ligger bakom eller ej, är viktigt för samhällets stabilitet.

Miljöpartiet vill särskilt öka satsningarna på det civila försvaret för att uppnå ett totalförsvar i balans. Därför är vi det parti som i nuläget lägger mest pengar på försvaret, då vi i vår skuggbudget har en stor satsning på civilt försvar med bland annat medel till kommuners och regioners beredskap, klimatförebyggande åtgärder, räddningstjänst, befolkningsskydd, försörjningsberedskap och frivilliga försvarsorganisationer.

Samtidigt är det viktigt att understryka att det civila försvaret ytterst bygger på att vi har ett samhälle och en välfärd som fungerar i fred. Därför ser Miljöpartiet med stor oro på hur den nuvarande regeringens nedskärningar drabbar skola, vård och omsorg. Att sjukvården fungerar, att barnen kan gå till skola och förskola och att de äldre är trygga inom omsorgen är viktigt även i händelse av kris eller i värsta fall krig, för att vårt försvar och vår motståndskraft ska kunna stå starka. Jag vill också nämna bristen på investeringar i järnvägen, som riskerar vår förmåga till hållbara och redundanta transporter, något som är oerhört problematiskt.

Försvarsberedningen lämnade strax före jul en rapport med fokus på det civila försvaret till regeringen. Rapporten tar fasta på att det civila försvaret behöver byggas upp snarast. Samtidigt ville en majoritet av beredningen ändra målen för det civila försvaret genom att stryka viktiga mål. Det tycker vi från Miljöpartiet är problematiskt.

Det rör målen att det civila försvaret ska ha förmåga att upprätthålla nödvändig försörjning, bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid samt med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Ett mål anger en tydlig prioritering och inriktning. Det är så vi politiker styr verksamheter och myndigheter. Att ta bort mål på det sätt som beredningen föreslår signalerar att dessa uppgifter får en lägre prioritet. Riksdagsbundna mål följs upp i budgetprocessen, vilket gör det möjligt för politiken att få en bild av utvecklingen när det gäller uppfyllandet av målet.

På samma sätt som borttagandet av mål signalerar något så signalerar det en lägre prioritet när man föreslår en nedflyttning av målet att skydda civilbefolkningen från att ha varit det första målet till att bli det tredje målet för det civila försvaret, även om målen i sig sägs inte ska ha en inbördes prioritering.

Herr talman! Vi står inför en värld som riskerar att förändras kraftfullt med anledning av klimatförändringarna och artkrisen, något som inte bara drabbar länder långt borta utan i allra högsta grad också påverkar oss i Sverige. Världen hänger samman, och när kriser och konflikter ökar i vår omvärld får det konsekvenser också för oss.

Klimatförändringarna leder till att risken för konflikter ökar och till att redan befintliga konflikter förvärras. När vatten och livsmedel tryter och människor tvingas på flykt vet vi att spänningar uppstår. När samhällen drabbas av kriser vet vi också att antagonister kan ta tillfället i akt och utnyttja svagheter.

Jag menar att vi därför måste göra allt som står i vår makt för att minska utsläppen av växthusgaser drastiskt och samtidigt anpassa samhället så att det kan klara påfrestningarna av ett förändrat klimat. Så kan vi bidra till en säkrare värld men också skapa ett robust och stabilt samhälle här hemma.

Genom att ställa om samhället till fossilfrihet och satsa på förnybara energikällor och drivmedel ökar Sveriges motståndskraft både mot brist på drivmedel och mot politiska påtryckningar från oljestater. Försvarsmakten måste vara en del av den gröna omställningen och bidra till att samhället kan utveckla förnybar elproduktion, till exempel vindkraft, och samtidigt ta ansvar för sin egen klimatomställning. Ett försvar som inte hänger med när samhället i övrigt ställer om kommer att vara ett sårbart försvar.

En ökad ekologisk produktion av livsmedel ger bättre förutsättningar att producera livsmedel i händelse av kris eller krig då den ekologiska produktionen inte är beroende av insatsvaror som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel på det sätt som konventionellt lantbruk är. Dessa måste vi i dag importera.

Att säkra tillgången på rent vatten och att skydda våra sjöar och vattendrag är avgörande för människors överlevnad oavsett om vi drabbas av extrema värmeböljor eller krigshandlingar. Ett hållbart samhälle är helt enkelt robust och motståndskraftigt.

Jag ber om ursäkt, herr talman, för att jag överskrider min talartid lite, men jag har mycket viktigt att säga.

Herr talman! Vi behöver också så långt det är möjligt tillämpa diplomati och konfliktförebyggande arbete. Samtidigt behöver vi ha ett totalförsvar, såväl militärt som civilt, som verkar krigsavhållande och som, i värsta fall, kan försvara vårt land, vår befolkning och vår demokrati i krig. Att ha en god beredskap är som sagt fredsfrämjande.

Försvarsberedningen arbetar nu med den slutrapport där vi ska lägga fram förslag på hur Sveriges militära försvar ska utvecklas. Miljöpartiet bidrar aktivt och konstruktivt i arbetet och strävar efter att vi ska kunna nå en bred överenskommelse.

Vi i Försvarsberedningen drar lärdomar från kriget i Ukraina samtidigt som vi är medvetna om att förutsättningarna ser annorlunda ut i Sverige. Sverige är på väg in i Nato, och försvaret behöver anpassas utifrån att vi tillsammans med kommande allierade ska bygga ett försvar som avhåller angrepp. Det gäller därför att tänka klokt kring våra gemensamma försvarsresurser. Vilka unika förmågor har Sverige att bidra med, och hur kan vi få vårt försvar att passa ihop med framför allt våra nordiska och baltiska grannars försvar? Hur bygger vi förmåga både här och nu och samtidigt uthållighet och redundans på sikt?

Försvarsberedningen konstaterar i den säkerhetspolitiska rapporten Allvarstid att Ryssland utgör ett långsiktigt hot mot europeisk och global säkerhet. Vi kan alltså inte, i vår iver att rusta fort, låta oss luras att suboptimera och slå undan förmågan att ha ett starkt totalförsvar, både militärt och civilt, som står starkt och redundant även över tid.