Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret, som förstås än en gång intygar att vi alla är eniga gällande problematiken och det orimliga i denna hantering. Men där stannar faktiskt mitt tack till finansministern, för jag håller inte med om att den fortsatta hanteringen är den rätta vägen.

Exitprogrammet för människor i prostitution var ett uppdrag som inte hade någonting alls med Skatteverket och beskattning av prostituerades inkomster att göra. Den utredningen är på 444 sidor. En och en halv sida handlar om den frågan, och det var faktiskt något som utredaren tog sig an på eget initiativ.

Utredningen om exitprogram lämnades till jämställdhetsminister Brandberg och ligger fortsättningsvis på Arbetsmarknadsdepartementet. Hade utredaren inte snappat upp den här frågan hade det förmodligen över huvud taget inte passerat finansministern. Men nu har frågan lyfts och kommit på bordet, och det är en helt orimlig situation som måste hanteras. Det är Finansdepartementet som äger den frågan. Varför vänta på en remissrunda på en utredning som från början egentligen inte skulle behandla frågan? Varför förlänga hanteringen med ett halvår eller ett år? Det är inte de kvinnor som är fast i prostitution och som har eller kommer att få en skatteskuld till Skatteverket betjänta av.

I dag har det lagts ett utskottsinitiativ i skatteutskottet om att snabbutreda frågan och att regeringen ska återkomma. Det finns även med i vår motionsbehandling under våren. Det finns alltså alla möjligheter för Finansdepartementet att gå fram så snabbt det går i något som jag vet är en komplicerad fråga. Det är ytterligare ett skäl att inte vänta på en remissrunda och därigenom förlänga det.

(Applåder)