Fru talman! Tack till ledamoten Westerén som tar upp denna angelägna fråga! Att industrin, Försvarsmakten och andra samhällsviktiga intressen behöver el på Gotland är vi helt överens om. Vi vet också att för att vardagslivet ska fungera behövs trygg och stabil elförsörjning. Det handlar inte bara om arbetstillfällena i industrin. Det handlar om att man ska kunna betala i livsmedelsbutiken och om att tvätten av barnens kläder inte ska pausas mitt i programmet.

Att det behövs ny matning över till Gotland har man vetat under mycket lång tid. När de banbrytande första kablarna lades visste man att de har en teknisk livslängd och att den är begränsad. Därför har det sedan 2009, som ledamoten Westerén också nämnde, funnits löften, planer och investeringsbeslut om nya kablar till Gotland. I ungefär ett decennium, mellan 2009 och 2017, fanns dessa planer hos Svenska kraftnät. Under hela den tid då Mikael Odenberg var generaldirektör för myndigheten fanns det planer på att bygga kabel till Gotland. När den socialdemokratiska regeringen utsåg en ny generaldirektör var däremot det första beslutet man fattade att det inte skulle bli någon ny kabel till Gotland. Jag beklagar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I stället, som plåster på såren eller som en alternativ väg framåt, lanserade man ett projekt. Det var ett projekt som gick ut på att Gotland ska ha ett helt förnybart och helt självförsörjande energisystem, det vill säga att man i princip skulle klara sig på ödrift. Det kan ju vara en god tanke i dessa tider då vi behöver höja vår beredskap, men projektet som sådant fick aldrig någon uppbackning politiskt. Det finansierades inte. Det togs inte ansvar från myndigheten. Det blev några rapporter - de är värda att läsa - men någon verklig push för att öka elproduktionen på Gotland blev det inte från nationellt håll.

Alla de här rapporterna hade också bisatser om att det nog ändå behövs kabel till Gotland - nytt kablage med större kapacitet. Då är det värt att nämna att de energiministrar som Sverige hade under perioden, nämligen Ygeman, Baylan och Farmanbar, hade möjlighet att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut transmissionen till Gotland. Man hade chansen att göra det i regleringsbrev 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022. Det fanns fem tillfällen under ungefär sex år. Vi hade sex år av en limboperiod för Gotland, när det inte fanns något beslut och det inte gavs något uppdrag till ansvarig myndighet.

Jag hade också, precis som ledamoten Westerén, velat att processen med att bygga kablarna skulle gå fortare. Jag tror inte att det går att ha någon annan uppfattning än att det vore bra om det gick fortare. Men jag tror att det är väsentligt att de här sex åren av att inte fatta beslut påverkar mer än de 80 dagar som det tog för Ebba Busch att ge Svenska kraftnät det här uppdraget.