STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Ebba Busch för svaret.

Ja, det handlar om vad elsystemet behöver. Så är det definitivt. Elsystemet behöver framför allt mer el, och el behöver levereras alla dagar året runt. Vi kan dock konstatera att inget av de energislag vi har levererar el året runt, mer än möjligen vattenkraften. Kärnkraften gör det inte. Den står ju still med jämna mellanrum. Vindkraften gör det inte heller, av den anledningen att den i viss mån är väderberoende.

Dock är den havsbaserade vindkraften inte alls så väderberoende som den landbaserade vindkraften. Där har vi i stort sett en produktion året runt.

Det är bra att vi har olika ägg i korgen så att vi kan producera el på olika sätt och på det viset också komplettera. Vi behöver kärnkraften framöver; det är ingen tvekan om det. Men det som har den stora potentialen just nu är vindkraften, både den landbaserade och den havsbaserade. Framför allt finns det väldigt stora möjligheter i den havsbaserade vindkraften, som inte på samma sätt stör människor i deras boendemiljöer.

Fru talman! Ministern säger att regeringen nu har intagit ett teknikneutralt förhållningssätt. I svaret på interpellationen säger ministern också att regeringens utgångspunkt är att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader. Jag tycker att det hade varit mer rimligt, fru talman, om hon hade varit tydlig med att man förhåller sig kostnadsneutral till de olika kraftslagen och därmed kan konstatera att just anslutningarna är någonting som nätägaren bör stå för och inte de enskilda produktionsanläggningarna. Oberoende av om det är vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft vi bygger ut hade det varit ett neutralt sätt att förhålla sig.

Däremot är ju inte regeringen kostnadsneutral i förhållande till de olika kraftslagen. Regeringen har varit väldigt tydlig med att man är beredd att pytsa in 400 miljarder i statliga kreditgarantier för att säkra kärnkraftens möjlighet att byggas ut. När det sedan konstateras att det ändå inte kommer att gå att bygga ut kärnkraften ens med dessa 400 miljarder sätter man igång en utredning på uppdrag av finansmarknadsminister Niklas Wykman för att titta på riskdelnings- och finansieringsmodeller för kärnkraften som i slutändan, om man tittar på hur det ser ut i andra länder, kommer att innebära stora statliga subventioner av kärnkraften.

Det är inte kostnadsneutralt. Det är inte teknikneutralt. Tvärtom väljer man då väldigt tydligt att favorisera ett kraftslag framför andra. Man ger kärnkraften ett slags ekonomisk gräddfil i systemet.

Likväl ligger investeringarna i kärnkraften rätt långt bort i tiden. Framför allt ligger det väldigt långt bort i tiden att vi har någon effekt in på nätet.

Det vi däremot ser nu är att det finns möjlighet att få igång utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften på riktigt. Frågan är hur regeringen kommer att se till att möjliggöra detta. Tar man inte den kritik och den oro på allvar som Vattenfalls vd Anna Borg meddelade i början av december är det oroande. Risken finns att såväl Kattegatt Syd och Kriegers flak som alla de andra stora projekten inte blir av med regeringens politik. Jag vill därför gärna veta hur regeringen nu ser till att genomföra fler av dessa projekt.