Fru talman! När vi pratar om ekonomisk jämställdhet kan jag känna en frustration över hur smal den diskussionen alltför länge har varit.
Vi pratar om löneskillnader. Det är jätteviktigt att prata om löneskillnader, för det finns än i dag alldeles för stora löneskillnader mellan män och kvinnor. När man tittar på vad det beror på ser man att det till största delen beror på att män och kvinnor gör olika yrkesval som påverkar inkomsterna.
Vi kan dock inte stanna där. Vi måste titta på livsekonomin. Vi måste titta på kvinnors företagande, kapital och sparande. Det handlar inte om, som Sofia Amloh påstår, att lägga någon form av ansvar på kvinnor, att skuldbelägga kvinnor, för att de inte har tillräckliga finansiella kunskaper. Men när vi ser att kapital och ägande skiljer sig så mycket mellan män och kvinnor kan vi inte bara passivt stå och se på och säga: Det kan vi inte prata om, för då skuldbelägger vi kvinnor. Vi måste såklart hitta orsakerna till att det ser ut på det sätt som det gör och agera för att stärka kvinnors ekonomi, inte bara i lönekuvertet utan genom livsekonomin.
Det är riktigt, precis som Sofia Amloh påpekar, att ekonomisk ojämställdhet kan utgöra ett hinder när det gäller att lämna en våldsam relation. Vi måste generellt i vårt arbete med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck riva de hinder som finns i dag, så att människor har reella möjligheter att lämna en våldsam relation eller för den delen en relation som man av någon annan anledning inte vill stanna i. Detta handlar inte bara om våldet, utan det handlar om friheten att kunna stanna i eller lämna relationer som man inte vill vara en del av.
Här behöver vi vidta en rad åtgärder, och det gör denna regering. Som exempel kan jag nämna att i regleringsbrevet för 2024 gav regeringen ett nytt uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om att analysera bostadsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är också en jätteviktig åtgärd som såklart hänger ihop med frågan om ekonomiska begränsningar som kan finnas när det gäller att lämna en relation. Har man inte ekonomiska möjligheter att skaffa sig en ny bostad kan det göra att man stannar kvar i en relation.
Vi har också i regleringsbrevet för 2024 gett ett uppdrag till Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, att undersöka hur ökat distansarbete har påverkat jämställdheten. Om vi tittar på ett längre perspektiv har vi när det gäller löneskillnaderna mellan män och kvinnor sett att gapet successivt har minskat. Men vi har sett en avstannande effekt de senaste åren. Och här är det såklart också viktigt att vi ser vad som orsakar denna situation, vilken inverkan som pandemin har haft och hur den situation som vi nu befinner oss i efter pandemin påverkas av ett ökat distansarbete.
Detta är några exempel på de åtgärder som regeringen vidtar för att ge alla människor - män och kvinnor - frihet och möjlighet att lämna relationer som de inte vill stanna kvar i.