Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tillträdde nu i januari. Det här blir min första debatt. Den ägnar jag givetvis en fråga som jag tycker är extra viktig. Min fråga var enkelt ställd: Vilka åtgärder avser arbetsmarknads- och integrationsministern att vidta för att minska ungdomsarbetslösheten?

I texten i interpellationen konstaterar jag att långsiktiga åtgärder är viktiga men att det också är alldeles nödvändigt att se över vad vi som politiker kan göra här och nu. Jag tycker inte att jag har fått tillräckligt bra svar på min fråga. I stället för ett svar som redogör för vilken arbetsmarknadspolitik som regeringen avser att genomföra fick jag ett svar som till stor del enbart handlade om utbildning.

Herr talman! Johan Pehrson är arbetsmarknadsminister och inte utbildningsminister. Hade jag önskat tala om skolpolitik eller utbildningens roll kopplat till arbetsmarknad hade jag ställt den frågan till Lotta Edholm eller Mats Persson. Jag riktade frågan till statsrådet eftersom jag vill veta vad regeringen avser att göra för arbetsmarknadsreformer. Av alla departements listor är propositionslistan för Arbetsmarknadsdepartementet kortast. Det ekar tomt i arbetsmarknadspolitiken från regeringens sida.

Herr talman! För diskussionens skull kommer jag att presentera statistik hämtad från SCB. Vid den senaste undersökningen framkom det att ungdomsarbetslösheten låg på 22,6 procent. Det är en siffra som är pinsamt hög. Vi ligger på tredje plats i hela EU när vi tittar på vilka länder som har högst ungdomsarbetslöshet. Länder som vi delar topplistan med är Grekland, Spanien och Portugal. EU-snittet ligger på 14,7 procent, och Sveriges siffra ligger på 22,6 procent. Det är en alldeles för hög siffra för att enbart prata om generella åtgärder för hela arbetsmarknaden.

Det kan finnas olika anledningar till att statistiken ser ut som den gör; det är jag medveten om. Väljer vi att bryta ned den och exempelvis titta på unga mellan 20 och 24 år som varken arbetar eller studerar ser vi att siffran ligger på uppemot 8 procent. Nästan var tionde person i min ålder har inte sysselsättning trots att de vill ha det. Siffran har dessutom ökat något sedan regeringen tillträdde 2022. Det handlar om en stor grupp människor som är villig att arbeta men inte har ett arbete. Siffran är ett underbetyg för Sverige.

Ungdomsarbetslösheten är viktig att prata om, och det vore oansvarigt att ducka och enbart prata om generella åtgärder - även om de givetvis är viktiga. Vi vet alla hur avgörande det där första jobbet är. Det bidrar till en större självständighet och en möjlighet för individen att skapa sitt eget liv. Det möjliggör för individen att påbörja sitt vuxna liv.

Ett arbete är i regel något som ökar livskvaliteten genom att bidra till meningsskapande och ge pengar att spendera på fritiden, på sådant man själv vill skapa och tycker är värdefullt. Jobbet är en central del för unga som ska ta steget ut och forma sitt liv. Utan ett arbete är det näst intill omöjligt att flytta hemifrån, både när det kommer till att köpa eget och när det kommer till att få ett hyreskontrakt.

Jag är givetvis glad att regeringen till viss del delar Centerpartiets bild att skolan är en central del av de långsiktiga insatserna när det gäller arbetslösheten. Däremot kommer de åtgärder som ni vidtar för att skapa bättre matchning och högre kvalitet inte att omfatta dagens ungdomar här och nu, Johan Pehrson. Vi har en arbetsmarknad som det är svårt att ta sig in på, speciellt för unga och speciellt efter att ni tog bort de sänkta arbetsgivaravgifterna. Trösklarna är höga.

Jag är inte riktigt nöjd med svaret jag fick, och därför riktar jag återigen frågan till statsrådet och hoppas på ett utvecklat svar.